FRITT FRAM       ISSN 1403-1582   Publ 2011-01-02   Uppdat  2012-12-10   informed    IT NU   CYKEL o SPÅR   KALENDERNYTT    KONTAKT

forts Fritt Fram:s ledarsida

Gamla ledare!

 

 
 
 
 
 

LEDARE 237:

JULÅNGEST

Ska man verkligen tala om ångest precis inför jul? Är det inte bättre att ta det i november så att man kan ta det lugnt sedan?

Ofta har jag resonerat så här, de flesta tycker nog att det låter rationellt:

Bara jag får det här undanstökat så kan jag ta det lugnt sedan. Så jag gör det med frenesi, med den kommande belöningen som morot.

Och så när jag äntligen kan ta det lugnt så får jag ångest!

Det man har gjort, som de flesta inte förstår (inte jag heller - när jag gör det), är att

 - man har byggt upp en anspänning eftersom man intalat sig att man inte kan ta det lugnt innan det är gjort
 - man bygger på denna anspänning genom att göra det man måste, halvt medveten om vad man tror skulle hända annars
 - när det är klart så säger man till sig själv att ta det lugnt och absolut inte ha ångest, ett krav som ytterligare bygger på anspänningen till gränsen för när hjärnan reagerar med ångest, eller/och så får man någon kroppslig, sinnlig eller social signal som normalt inte skulle ha kommit i närheten av ångest, men som räcker för att höja anspänningen den sista lilla biten över ångesttrösklen

Men hela tiden hade man kunnat göra så här i stället:

 - Ta ut glädjen i förskott, du behöver inte förtjäna den! Du kanske ångrar dig i vilket fall som helst men du kommer inte att straffas för det, hur 'olutherskt' det än låter. Lugna dig med tillfredsställelsen att du har MÖJLIGHETEN att göra jobbet.
 - Gör jobbet för lustens och glädjens skull! Det är väl lätt att säga, men har du ingen lust så våga dig på att strunta i det den här gången - om det inte gäller något direkt livshotande. Du får betala det vanliga priset, men plötsligt får du en massa insikt och erfarenhet levererat!
 - Till sist och viktigast av allt: TILLÅT dig att få ångest! Tillåt dig att tänka stressande och obehagliga tankar! Visst, det låter som paradoxalt 'psykologsnack', men vad som händer nu är att du minskar din anspänning genom att låta kravet på ångestfrihet och frihet från 'orena tankar' falla - för det är inte kontroll eller din vilja och dina krav att slippa ångest, som styr ångesten, utan din anspänning.

All ångestbekämpning tar lång tid, det är bara så. Krav på snabba resultat leder automatiskt till ökad i stället för minskad anspänning. Dessutom kommer det återfall.

Det är alltid svårt, det ligger i ångestens natur - annars hade vi bara viftat bort t ex svindel och glatt kastat oss utför ett stup utan rädsla för vad som ska hända lite senare, när vi tar mark. Men oavsett hur svårt det kan vara eller kanske bara verka - nu kommer det viktigaste - DET ÄR ALLTID MÖJLIGT !! Och inte bara teoretiskt, det finns det många som kan vittna om.

Det handlar om att begripa mer och mer av vad som händer i kroppen - för det är bara i din egen kropp det händer, det finns ingen mystisk makt som kan ge dig ångest - det kan bara dina egna tankar, det är dem du reagerar på med känslor som t ex ångest.

Tillbaka till rubriken. Jag tycker själv att det fortfarande är jättesvårt. Men om

 - man kan inse att man faktiskt kan ta det lugnt och njuta av julstämning utan att städa undan all ångest,
 - man kan låta bli att förbereda en massa för att få en god jul och bara göra det som man tycker är kul,
 - man kan tillåta julen att bli vad den blir, och inse att det alltid blir jul i slutändan (av året)

så drar man undan benen för ångesten!

Julen är inte något som måste omges av frid i en lugn tid utan något som firas för att få in lite frid i oron! Messias välkomnades inte för att det var fridfullt utan för att det inte var det. Annars hade vi aldrig firat jul mitt i vintermörkret.
 

Fredrik Flink 2012-12-10
 
 
 
 
 

LEDARE 236:

FEM FEGA KRÄK

Ett gäng på fem fega kräk har sparkat ner en 90-årig kvinna för att hon sagt åt dem att sluta sparka på en liten hund.

Antag nu att kvinnan dragit upp en halvautomatisk pistol och skjutit var och en i gänget. Visst, det verkar osannolikt, men det är inte poängen. Poängen är vad massmedia hade skrivit då.

"Bestialisk avrättning" eller "90-årig psykopat sköt fem unga". Ja, och så Asperger Syndrom också. Det är visserligen en per definition omöjlig kombination, men det bekymrar inte massmedia, för det har ju allmänintresse.

Skillnaden i sak är att de fem uslingarna aldrig kunnat attackera någon mer eller hämnas med våld för att någon ingripit mot våld. Det - att de inte skulle kunna det - tycker en del vore hemskt fel! Det är till och med den enda politiskt korrekta uppfattningen. Att en 90-årig ingripare nästintill mördas är "tråkigt" - men att förhindra det (utan att någon oskyldig kommer till skada) är "omänskligt".

Vad "skickar det för signaler" om de fem döms till samhällstjänst? Jo, att det är ett långt mindre allvarligt brott att (för säkerhets skull tillsammans med fyra andra) sparka ner en åldring som ensam haft modet att obeväpnad ingripa mot en pågående misshandel - än att t ex skattefuska.

En del sällar sig till fegisarna och "vill inte prioritera". Andra bryr sig mer om att "pojkarna" inte kunde veta något om vad de gjorde eftersom en typisk 17-åring inte kan det - än att en typisk 90-åring är fysiskt försvagad av ålder. Åter andra bryr sig bara om ifall gärningsmännen var av utländsk härkomst. Den angripna kvinnan vore en hjälte om hon använt pistol mot fem angripare - men det är hon ändå, en oerhört modig, medveten och medkännande människa som det skulle behövas många fler av, inte minst i lägre åldrar.

Kvällspressen kanske publicerar namnen på dem man misstänker för dådet. Fritt Fram kommer att publicera namnen på dessa sataniska terrorister, när de är dömda och därmed fria att fortsätta på samma sätt. De är nog värda en sida var - om de alls är värda något. Då får åklagarna att göra - för då handlar det inte om 1 åklagare mot hela den samlade svenska kvällspressens spekulationer.

Men nu kommer det avgörande: Skulle du våga göra detsamma - med eller utan skjutvapen - som en obeväpnad 90-årig kvinna vågade mot fem överlägsna våldsmän som attackerat en liten hund?
 

Fredrik Flink 2012-11-17
 
 
 
 
 

LEDARE 235:

SMÅFASCISTER

Småfascister är fegare än fullblodsfascister. Ännu fegare.

Jag baxnar när jag hör människor (som inte kan göra sig en föreställning om förhållanden i tyrannier) förlöjliga och fördöma människor som reser sig ur fåtöljen och försöker göra något åt eländet i världen - inte för att de inte förstår att det är farligt utan tack vare att de har mod att göra rätt även när de är rädda.

 - Vad hade de där att göra då? Om det hade varit en fråga av nyfikenhet eller ansvar, men av sammanhanget framgick att det var en retorisk fråga. Jag undrar om samma människor ställer frågan: Vad hade utrikesministerns oljebolag där att göra?

Det var samma sak en gång på åttiotalet när ett par svenska journalister smugglat in kopieringsapparter i Polen. De kallades oförståndiga pojkar som haft turen att komma undan.

Med risk att blanda ihop wallenbergare med liknande namn, så vill jag minnas att det var Peter Wallenberg d ä  som satt och sa i teve att i krig handlar det inte om vad man väljer att göra utan om vad man tvingas göra. Det handlade inte om skenavrättningar utan om affärstransaktioner. Ett skändligt skräckexempel på motsatsen till personligt ansvar - han säger det efter att en släkting till honom bevisat motsatsen genom stort mod och räddat tiotusentals människoliv - det var ett val, inte ett tvång, och mitt under brinnande krig - som han fick plikta med livet för.

Men det finns uppskattning, välförtjänta hjälteförklaringar och seriösa frågor, företrädesvis från journalister med afrikansk anknytning.

Jag hör just en annan fråga som ska ställas i den svenska ankdammens debattprogram: Får man bryta mot ett annat lands lagar i journalistiskt syfte? Jo, jag hörde rätt. Inte: Får man mörda och lemlästa människor? Inte: Får man bryta mot mänskliga rättigheter för att dölja det? Inte: Får man införa vilka lagar som helst i syfte att behålla makten? Utan: Får man bryta mot ett annat lands lagar i journalistiskt syfte! Nej, man får inte - men somliga har modet att välja att göra det ändå.

Har man inte fantasi att bara försöka begripa, så kan man åtminstone lämna människor i fred.
 

Fredrik Flink 2012-09-14
 
 
 
 
 

LEDARE 234:

MENINGSLÖS YTTRANDEFRIHET?

Hur kan någon påstå att det är meningslöst att använda yttrandefriheten till att rita en rondellhund?

Det finns hjältar som gör sådant som också är politiskt om än inte riktigt psykologiskt korrekt - t ex film om vad bananarbetare utsätts för - de är också sanna hjältar. Men här har vi en hjälte som tar itu med politiskt korrekta vidrigheter.

Lars Vilks har med detta konstprojekt fått fram tusentals exempel på flera olika saker - hur man buntar ihop människor i olika fack, hur man gör en höna av en fjäder, att allt styrs av vad som för tillfället är politiskt korrekt, att människor inbillar sig att de utan vidare kan veta vad någons avsikt är, att man kan tvingas leva med livvakt enbart för att man ritat en teckning osv.

Kanske är det därför han fortfarande får kritik - han har 'lurat' människor till att själva avslöja sanningen om vårt fina samhälle. Själv behövde han bara rita en teckning som blandade ihop en helig person med någon som enligt somligas fördomar är oren.
 

Fredrik Flink 2012-08-26
 
 
 
 
 

LEDARE 233:

FLOCKFÖRNEDRING - EN GRUPPSYKOLOGISK INTERN STUDIE


A (som i Alfa) är översittaren. Har han all makt i gruppen?

Nej, för utan B skulle han vara väldigt isolerad. B vidarebefordrar budskapet neråt i gruppen och för att bli trovärdig måste han lika ofta vara snäll som elak.

C skulle egentligen vara chef men klarar inte av A och B och måste därför nicka bifall för att inte tappa ansiktet.

D är egentligen inte med på noterna men ser heller inte vad som händer.

E gillar inte alls vad han ser men ser sin ställning - eller rentav existens - i gruppen hotad om han avviker

F är det svarta fåret som passar utmärkt att skylla problemen på eftersom allt han säger kommer att tas som bevis på att det är han som bråkar. Inte heller underifrån kan han räkna med stöd.

G har nämligen så låg status att han ser sig tvungen att hela tiden kämpa med alla medel att för att komma upp.

H försöker faktiskt göra något åt "mobbningen" men stöter på patrull och kan inte slå sig fram.

Det behöver inte alls vara så att flockmedlemmarna är medvetna om sina roller - eller ens om flockmentaliteten som mekanism - de spelar bara ännu bättre annars. Så här fortsätter det, det pågår just nu medan du sitter och läser - ända tills någon i gruppen gör något som inte förväntas av honom - dvs slutar vara som begynnelsebokstäverna i rubriken.
 

Fredrik Flink 2012-05-30
 
 
 
 
 

LEDARE 232:

ANDRA

Det finns två saker som åstadkommer nästan allt elände i världen: Att människor inte bryr sig om vad de utsätter andra för - och att människor bryr sig om vad andra tycker.

Att bry sig om vad man utsätter andra för kan synas självklart, men det är det inte alls. Så många människor är medvetna om vad som sker med planeten när de kör omkring i en bensindriven bil, vad som händer med fisken i vattnet när de kör omkring med en tvåtaktssnurra, vad djur utsätts för bara för att de ska kunna äta upp dem - men ändrar de på något ? - Nej, "Jag låter ingen annan styra mitt liv!".

Det gör de visst det. För i angelägenheter som andra INTE har med att göra så lyssnar de noga på vad andra tycker - och aktar sig för att göra något på egen hand.
 

Fredrik Flink 2012-05-09
 
 
 
 
 

LEDARE 231:

DIABETES SOM FÖRKLARING TILL MASSMORD

Först av allt ska sägas att den absoluta majoriteten - dvs mer än 50 procent - av alla med diabetes aldrig begår några mord.

Ändå är det frapperande att vi inte får veta när en mördare har fått en sådan diagnos. Den räcker visserligen inte som förklaring till mordet, men den kan definitivt spela in - det är välkänt att folk kan tappa kontrollen vid för högt eller för lågt blodsocker. Den bör också beaktas vid straffbestämningen - diabetesmördare bör inte dömas till fängelse utan till sluten vård så att de kan få hjälp för sin sjukdom.

Särskilt konstigt är det att diagnos och diabetes börjar med samma bokstäver - och ändå har ingen kommit på tanken att det kan finnas ett samband med sjuka massmördare.

Visst vore det olyckligt om man skulle börja associera diabetespatienter med mördare - men det måste väl å andra sidan vara viktigare att förhindra massmord? Det är ju ingen som har påstått att ALLA med diabetes är massmördare.

Hur är det med Breivik, Ausonius och seriemördaren i Malmö? Vi måste ha rätt att få veta vad de har för diagnoser!
 

Fredrik Flink 2012-05-09
 
 
 
 
 

LEDARE 230:

MÄNSKLIGHETENS FÖRSTA DAGAR

10. Rymdmänniskor måste ju finnas och de invaderar oss, de har spanat på oss länge, de tänker precis som vi och vet allt om oss, glasklart ett skrämmande hot.

9. Invandrare tar över och förgör Sverige.

8. Kometen kommer.

7. Befolkningsökningen får oss att svälta ihjäl.

6. Terrorister spränger oss i bitar.

5. Du blir nedslagen ute på stan.

4. Klimatförändringen dränker oss.

3. Du råkar ut för en olycka.

2. Någon lyckas hota och skrämma dig till att göra på ett sätt som du inte vill. Det är det näst mest sannolika hotet.

1. Du själv, liksom andra "små" människor, utgör såväl de hot som de möjligheter som föreligger.
 

Fredrik Flink 2012-01-20
 
 
 
 
 

LEDARE 229:

VAKTA MOT BARNÖVERFALL

Jag har en idé. Om något av det viktigaste som finns. Barns trygghet.

Jag ska inte göra samma misstag som andra vuxna, som glömt sin barndom och i stället börjat odla myter om vad barn behöver.

Det största hotet mot svenska barn är vissa andra svenska barn.

Jag minns vad som hände i skolan. Jag minns vad jag önskade mest av allt att slippa. Inte okunskap. Inte pedofiler. Nej, "kamrater" hette det, de som förföljde, överföll och misshandlade.

Det konstigaste kanske är att när något sådant mycket mer sällan händer en vuxen människa ute på stan, så behöver man inte diskutera om man ska göra polisanmälan, ingen skulle tycka det är konstigt om man inte vill gå ut på ett tag, nästan alla skulle förstå om man valde att ha kniv med sig. Men när det händer ett barn - och varenda dag - och man vet att det kommer att hända, då ska barnet tvingas tillbaka till skolan och man ska försöka prata bort saken - och mer än så kan (läs: får) man inte göra. Så myterna om vad barn behöver för att de är så viktiga är bara hyckleri.

Och jag minns att jag redan då såg den enda möjligheten att slippa det: Vakter som patrullerade hela skolområdet så att det inte skulle finnas några döda vinklar där man kunde bli dödad eller nästan. Fast i dag säger man Vuxna. Barn behöver Vuxna.

Det sista jag skulle påstå är att det är enkelt att genomföra.

Problemet är inte ekonomiskt - det finns massor av pensionärer, inte minst sjukpensionärer som jag, som skulle kunna agera Vuxna utan att kräva betalt för det. Många av dem är dessutom både villiga och lämpliga.

Problemet är Vuxna.

Om en utomstående upptäcks på skolområdet så måste man anta att han är pedofil. Och tänk så många Föräldrar som kommer att reagera mot dessa fascistiska tendenser på skolan. Och tänk så många Rektorer som kommer att få stora skälvan när man så konkret sätter fingret på att "mobbning" förekommer - inte på min skola! Och tänk så många mobbare, förföljare och våldsmän som kommer att se sina chanser att slå sig fram med förtryck krympa.

Konkret måste det vara människor som dels blir accepterade på skolans område, dels är bra på att se (även när mobbarna inte vill det) och dels inte är alltför rädda för att ingripa, ibland på grund av missförstånd och ibland med konsekvensen att bli anklagad.

Det jag påstår är att det är nödvändigt att genomföra. Livsnödvändigt. Och även rent rättsligt; man får inte tvinga människor in i verksamheter där man inte kan garantera deras säkerhet. Och särskilt inte barn. Alternativen är alltså skolstrejk eller att stänga skolan. Och först av allt måste frågan upp på dagordningen, vad man än tycker om den. Nu.
 

Fredrik Flink 2011-12-31