FRITT FRAM       ISSN 1403-1582   Publ 2008-01-27   Uppdat  2008-12-16   informed  IT NU   CYKEL o SPÅR   KALENDERNYTT  KONTAKT

forts Fritt Fram:s ledarsida

Gamla ledare!

 

Fler ledare!

 

 

LEDARE 169:

FINNS DET NÅGRA SNÄLLA PEDOFILER HÄR?

Passar sig verkligen en sådan rubrik och precis till jul och allt? Javisst, den passar alldeles utmärkt - och inte bara verbalt - men om du själv är sexfixerad så kanske du läser in något helt annat än vad som faktiskt står där. Vem är det då som borde underkasta sig självcensur?

Julen handlar inte om så många julklappar som möjligt till barnen, utan om Kristi födelse. Två saker är centralt i Kristi lära: Kärleken och det som kommit att kallas tolerans, men som snarare handlar om att se att inte allt annorlunda är farligt, även om man själv först reagerar med avsky.

Om man definierar "pedofil" som 'en vuxen som har en sexuell läggning med inriktning på barn' vilket är ordets ursprungliga och fortfarande faktiska betydelse, "utövad pedofili" som man brukar som 'vuxnas sexuella umgänge med barn' och sedan använder FN:s definition av "barn" som 'människor som ännu ej funnits i arton år sedan de föddes', så kan en önskelista se ut så här:

1. En pedofil som funnits i femtio år och inte har umgänge och inte nyttjar barnpornografi.
2. En pedofil som funnits i trettiofem år och har umgänge med sin flickvän som funnits i trettio år men fortfarande har ett mycket barnsligt utseende.
3. En pedofil som funnits i arton år och har umgänge med sin pojkvän som funnits i sjutton år.
4. En pedofil som funnits i sjuttio år och har umgänge med sin vän som bara funnits i fyra år - vad tänker du på egentligen? - umgänget är naturligtvis inte av sexuellt slag!
5. En pedofil som funnits i hundra år och inte har sex över huvud taget - är det möjligt? - javisst, vältra inte över dina egna sexuella begär på någon annan!

Det finns snälla människobarn. Men vad får de för paket - en korsfästelse?
 

Fredrik Flink 2008-12-16
 
 
 
 
 

LEDARE 168:

SOCIALBIDRAGSTAGARE - SAMHÄLLETS STÖTTEPELARE

En typisk socialbidragstagare är vad det svenska samhället behöver just nu. Som socialbidragstagare kan man möjligen välja att köra omkring med värsta sortens nittonhundratalsbil. Men - liksom få höginkomsttagare lever på existensminiumum - det är få som vill det och ännu färre som har råd med ens en sådan bil. De flesta sparar och gnetar och har de inte en god vilja så har de åtminstone heller inte möjlighet att göra av med en bråkdel av vad den typiske hög(läs: medel-)inkomsttagaren utan vidare slösar bort. Varför är det så känsligt att presentera statistik på hög- resp låginkomsttagares koldioxidutsläpp?

Så ironiskt att just socialbidragstagare ibland betraktas som "parasiter" som tar mer än vad de har rätt till - men det är å andra sidan för det mesta människor som själva parasiterar på jorden som uttrycker sig så, de är bara för dumma för att begripa det. Det finns ett sätt att dra undan benen för dem - att införa ovillkorlig medborgarlön. Men i stället för att vänta på den så kan vi börja upplysa om vem som parasiterar på vem.

Nu vet jag att en del människor darrar till - om de inte längre får några socialbidragstagare att se ner på, hur ska de då själva kunna hävda sig och visa att de inte är sämst? Men det är inget problem, det finns gott om andra grupper att se ner på - förtidspensionärer (passa på: undertecknad är t o m garantipensionär!), alkoholister (tyvärr - ni får nöja er med att kalla mig nykterist), pedofiler (kanske det - vem vet?), rättshaverister (men det är väl uppenbart?), aktivister (men hur får man ihop det med arbetsovillig?) eller varför inte cyklister (som dom far omkring utan att bidra med ett enda gram koldioxid!). Det viktiga är inte att de slutar se ner på vissa "grupper" - utan att vi andra, och inte minst vi som hör till dessa "grupper", genomskådar ynkryggarna.
 

Fredrik Flink 2008-11-27
 
 
 
 
 

LEDARE 167:

OM DET INTE SPELADE NÅGON ROLL VAD JUST DU GÖR

Det går att bevisa att just ens eget lilla bidrag gör all skillnad.

En försäljare är väldigt mån om att just Du ska köpa hans produkt. Betyder det att alla försäljare är dumma i huvudet? Ja, enligt dem som hävdar att det inte spelar någon roll vad de som ensamma individer gör, eftersom det finns så många andra - så är alla försäljare dumma i huvudet. Men det får nog anses bevisat att inte alla försäljare är dumma i huvudet.

Om det inte spelade någon roll vad just Du gör - varför skulle då en försäljare bry sig om huruvida du köper hans produkt eller inte - han kan väl omöjligen försörja sig på den lilla vinst han gör på just affären med dig och det finns ju så många andra som köper?

Alltså - om du aldrig varit med om att en försäljare vill ha Dig att köpa något - då kan du fortsätta tro att ditt lilla bidrag inte spelar någon roll!
 

Fredrik Flink 2008-10-16
 
 
 
 
 

LEDARE 166:

!

 - Nää, då kommer det bara nåt dumt!

Så ska någon ha svarat när någon annan föreslog att man skulle be mig om idéer i något sammanhang, råkade jag få höra på omvägar en gång i tiden. Jag är inte sur - nu längre alltså, gudarna ska veta att jag var det länge! - på den som hade dessa tankar om mig men inte ryggrad nog att säga det till mig i stället för att prata skit bakom ryggen.

Det allvarliga är inte att någon har sådana fördomar om mig och mina idéer - utan att massor av människor har sådana fördomar om massor av människor och deras idéer. Det är faktiskt så vårt samhälle ser ut i dag. Det talas oupphörligt om hur viktigt för samhället det är med nya idéer - men vad man menar då är idéer som

Sverige är ett u-land och knappt det på många områden, kanske framför allt när det gäller idéer. Skriver man till en politiker i dag så får man inte ens en bekräftelse på att ärendet kommit in. Hade Sverige åtminstone varit ett u-land så hade någon åtminstone bemödat sig om att svara på förslaget och möjligen undersökt saken, men så mycket mer hade det knappast blivit.

Jag gör mig heller inga illusioner om att kunna ändra på detta inom överskådlig tid. Det är alltför många människor som tänkt på samma sätt alltför länge. Däremot skulle man kanske kunna ändra på en eller ett fåtal personer och anställa dem vid en ny myndighet kallad Idéombudsmannen. Det betyder inte att de måste vara fördomsfria, bara att de ska vara medvetna om sina fördomar och våga utmana dem.

IO ska indexera och omsorgsfullt arkivera alla idéer som kommer in. Konkreta idéer i form av sociala eller tekniska förslag bör dessutom utredas ur olika perspektiv och publiceras lättillgängligt. Kriterierna för vilka idéer som IO ska lägga särskilt mycket möda på behöver diskuteras, det kan handla om de anställdas olika bedömningar, idégivarens envishet i form av tjat, antal liknande idéer eller publikt intresse.

Jag får bara inte avsluta den här artikeln utan att nämna något fullkomligt otroligt och i sammanhanget oväntat intressant - och nu får ni göra mig sällskap och ifrågasätta mitt förstånd - mitt ute i obygden där en människa dyker upp ungefär en gång vart tionde år, så knackar Jehovas vittnen på dörren... och avbryter mig när jag sitter och skriver detta! Vem är det som vänligt avvisar deras förslag... javisstja, det var ju jag... Jag brukar inte tro på tecken från Gud - kanske något för Idéombudsmannen?
 

Fredrik Flink 2008-09-18
 
 
 
 
 

LEDARE 165:

SJÄLVMORDSPILLER

Jag blev mäkta upprörd när jag såg början av Uppdrag Granskning på SVT i går. Finns det ingen gräns för hur långt hyckleriet får gå?

I stället för att granska staten och psykiatrin som avvisar människor in i döden, visar man på bästa sändningstid hur man försöker spåra vilken förtvivlad människa som efter samhällets totala ointresse tvingats hjälpa en annan förtvivlad människa ur en omöjlig knipa - inte spåra honom för att hjälpa honom eller tacka honom utan för att anklaga honom - och trots att man vet att den man anklagar sannolikt redan är död! Sannerligen den yttersta förnedring.

Jag väntar på att staten eller psykiatrin eller varför inte SVT - som utopiskt förväntades granska de förstnämnda - ska lansera ett piller som gör det omöjligt att ta livet av sig. Det vore ju fantastiskt - utan att behöva hjälpa någon bort från ett lidande som man inte kan göra sig en föreställning om så får man med en gång ner självmordsstatistiken till noll, det är inte bara anhöriga som slipper känna sig otillräckliga utan även staten slipper skylta med att samhället fungerar så till den grad illa så att varje år hundratals om inte tusentals invånare till sist hellre väljer döden. Och alla andra som bara känner obehag inför självmord slipper tänka mer på det och kan fortsätta uppträda politiskt och socialt korrekt.

Till dess får man förlita sig på att televisionen fortsätter att vara så politiskt korrekt att staten inte har någon som helst anledning att ingripa - det är innebörden i begreppet fri television. Jag vet inte om någon över huvud taget fick säga emot det här propagandanumret, jag stängde av efter tio minuter eftersom jag inte ansåg det värt risken att åter bli självmordsbenägen genom att se hur inte bara psykiatrin utan även massmedia behandlar människor som söker hjälp. Jag förebygger självmord.

Den som vill ta livet av sig ska hjälpas - inte hindras. Samhällsskicket kan inte bedömas utifrån de två tredjedelar som 'har det bra' eller (som många vårdpolitiker så lägligt väljer) utifrån att vården lyckas hjälpa många, utan bara utifrån alla dem - om så bara en enda - som nekas hjälp. Det upprörande är inte att någon väljer att avsluta sitt liv, än mindre att (som symptomatiskt nog företrädare för just psykiatrin skenheligt påstår i programmet) någon annan hjälper till att undvika de sämsta sätten - utan att någon ska vara tvungen att avsluta sitt liv, i all synnerhet när det beror på att han inte får den hjälp han sökt.

Till sist en hälsning just till Dig som tänker ta livet av dig - och jag säger det inte för att artikeln ska bli politiskt korrekt utan för att jag med mina egna erfarenheter verkligen bryr mig om att var och en både lever och lever drägligt - jag hoppas att du inte läser detta som ännu ett incitament för att ta livet av dig utan som ett bevis för att du behövs med dina unikt värdefulla erfarenheter och den kraft som var och en med s k självmordsplaner besitter. Det är inte som en del ignoranta säger, att man gör det för enkelt för sig genom att ta livet av sig - men man gör det för enkelt för psykiatrin och hycklarna!
 

Fredrik Flink 2008-09-11
 
 
 
 
 

LEDARE 164:

DÅ MÅSTE DU UPPTÄCKA LIVET IGEN


Tycker du att din eller Sveriges ekonomi är viktigare än miljön eller flyktingarna?

Känns sommarmorgonen meningslös fast den är vacker?

Känns det viktigare att göra än att finnas till?

Tycker du att den här ledaren är svamlig?

 - Då måste du upptäcka livet igen.
 

Fredrik Flink 2008-09-06
 
 
 
 
 

LEDARE 163:

ÄR DU INTE PEDOFIL ? FYY FAAN !

Är det här inlägget bara ännu ett exempel på hur människor som inte är pedofiler försöker bli rumsrena? Eller håller icke-pedofilerna på att byta taktik? Ska vi förbjuda människor att försvara människor som inte är pedofiler? Ska människor hindras från att uttrycka sina åsikter bara för att de inte är pedofiler? Det är alltså inte en fråga om yttrandefrihet, eftersom det handlar om människor som inte är pedofiler?

Är alla människor som inte är pedofiler psykiskt störda? Spelar det ingen roll om de dagligen hånas och diskrimineras av etablerade massmedia som Dagens Nyheter och ursprungligen modiga organisationer som Amnesty International - eftersom dessa människor inte är pedofiler?

Ska jag låta bli att uppröras och äcklas av detta om intellektuellt efterblivna bloggare äcklas av människor som inte är pedofiler och organisationer som Rädda Barnen som jag tidigare stöttat med pengar tror att mina protester kan uppfattas som att det är fritt fram att tvinga barn till sex?

Måste alla människor bli pedofiler bara för att 90 % av alla sexuella övergrepp på barn begås av människor som inte är pedofiler?
 

Fredrik Flink 2008-06-30
 
 
 
 
 

LEDARE 162:

REVISIONISTERNA

Första gången jag såg Konspiration 58 på SVT trodde jag på den. Nej, inte att det aldrig skulle ha spelats något fotbolls-VM i Sverige, men väl att det fanns en förening som hävdade detta. Först när jag gick in på webplatsen och läste uppmaningen att bli medlem och "hjälpa till att skicka brevbomber" så tänkte jag att så tokiga människor finns nog ändå inte.

För att bli revisionist måste man inte bara ifrågasätta en spridd uppfattning, det måste också vara något som är mer än väl bevisat och efter lång okunskap äntligen blivit allmänt känt. Det bör dessutom vara något oerhört farligt, där upplysning är av avgörande betydelse och inte ens om den bestod i lögner skulle vara tillnärmelsevis så farlig. En revisionist kan inte godta en förändring som innebär att en massa människor plötsligt blir upplysta. Det finns hur många myter och verkliga konspirationer som helst att ta itu med, men det duger inte för en revisionist som måste ha en maximal utmaning; att på obefintliga grunder och med självklarhet påskina att alla bevis och hur många vittnen som helst inte betyder någonting.

I stället för att hjälpa till att påminna om Förintelsen, så att ett framtida upprepande kan förhindras, så hävdar man bestämt att den aldrig ägt rum och låtsas inte om alla vittnen och bevis.

I stället för att hjälpa till att påskynda en minskning av koldioxidutsläppen, så att inte miljarder förintas, så hävdar man med ett slags rörande troskyldighet att människor omöjligen kan påverka jorden. Att bevis fanns redan på 1970-talet och att dessa sedan dess hundrafaldigats och blivit omöjliga att fortsätta bortförklara, och att prognoserna gång på gång visar sig underdrivna, det låtsas man inte om.

Samtidigt är det underbart att leva i en tid när den stora nyheten är att en tredjdel av svenskarna, även om de vet att klimatförstöringen pågår, inte är särskilt oroade av den. För bara några år sedan hade nyheten varit att två tredjedelar är mycket oroade. Jag ser fram emot att få läsa att en tredjedel av svenskarna äter likdelar och kör omkring med bomber.

Vem vet? Kanske SVT dubbelbluffade, kanske Konspiration 58 fanns. Men det gjorde fotbolls-VM också.
 

Fredrik Flink 2008-06-24
 
 
 
 
 

LEDARE 161:

"INTELLIGENT DESIGN" FÖRRINGAR GUD

Jag blir så trött på detta tjat om "slumpen" från många av dem som ifrågasätter evolutionen. Har de verkligen inte begripit att det naturliga urvalet är allt annat än slumpmässigt? Blandar de ihop det med mutationerna, som brukar vara slumpmässiga? Evolution består av mutationer plus naturligt urval. Det naturliga urvalet är 100 % logik.

Nästa galenskap förtäljer att eftersom vetenskapssamfundet inte lyckats förklara allt så måste det finnas något som inte kan förklaras vetenskapligt. Det är 0 % logik. Lyckligtvis är vetenskapsmän i allmänhet inte så självgoda att man tror att man lyckats med allt som är möjligt. Det man hittills inte lyckats förklara kan ju (minst) lika gärna gå att förklara vetenskapligt som ovetenskapligt.

Ett tredje problem är den pseudodebatt där ord tycks stå mot ord. Problemet är att debatt måste uppmuntras, inte kväsas. Denna ekvation kan nog bara lösas genom att var och en försöker sätta sig in i saken - djupare än vad kreationisterna lyckats med. Det uppnår man inte genom att kväsa debatten. Vi måste lyssna mer, inte mindre.

Själv tror jag att Gud initierade logiken. Att Hon skulle ha sänkt sig till människans nivå och suttit och knåpat ihop varelser som vilken maskin som helst - "intelligent design" - uppfattar jag som hädelse.
Som vanligt handlar kanske alltihop egentligen om antropocentriskt tänkande som följd av fantasilöshet. Dessbättre finns det en och annan Darwin som vågar tänka längre än människans ynkliga näsa räcker.
 

Fredrik Flink 2008-05-22
 
 
 
 
 

LEDARE 160:

DEN NÄST BÄSTA UTGÅNGEN

Redan frisläppandet för två veckor sedan var naturligtvis en synnerligen glädjande nyhet, som nu bekräftas: '50-åringen' begick inget brott när han försvarade sig mot dem som själva sagt att de kommit för att mörda hans son. Den sämre nyheten var förstås motiveringen att han var i ett visst psykiskt tillstånd. Men det kan räcka för att tydliggöra det viktiga; att skottlossningen helt och hållet var de beskjutnas val. Jag har inte läst domen än utan förutsätter tills vidare att dagens nyhetsrapportering är någorlunda korrekt.

Man har talat om "Tragedin i Rödeby". Men vad menar man då? Det kan säga mycket om vilken människosyn man har. Var det en tragedi att den som terroriserats i åratal slutligen lyckades förhindra ett mord genom att skjuta mot dem som själva sagt att de verkligen var på väg att mörda hans son? Eller var tragedin att han anklagades och frihetsberövades under ett halvår? Eller var det att han och hans familj (bokstavligen) terroriserades? Är det en tragedi för den avlidnes efterlevande? Mina svar blir Tvärtom, Till stor del, Mest av allt respektive I och för sig. Den som svarar "Alltihop" gör det nog alldeles för enkelt och oförargligt för sig.

Jag har konsekvent avstått från att 'tycka synd' om '50-åringen'. Han gjorde minst sagt fullkomligt rätt, såvitt man över huvud taget kan bedöma av uppgifter i massmedia, och det ska inte slätas över, bortförklaras eller 'förstås'. Är det något man bör överse med och 'förstå' trots att det är helt fel, så är det att den avlidnes familj fortsätter att anklaga '50-åringen' för att han räddade livet på sin son. Att chefsåklagare Tommy Clevenhult, som jag skrev till i januari för att han från början borde ha begripit bättre, nu väljer att överklaga domen och utsätta brottsoffren för ännu mer lidande, är däremot inget man ska tolerera.

Rubriken kan även ses som en beskrivning av händelseförloppet: Det bästa hade förstås varit att en familj, 'oskyldig' som vilken familj som helst, aldrig utsatts för denna terror. Men när nu de som träffades av skotten själva valt att det skulle ske - och det så kallade rättssamhället valt att sådana personer inte ska hållas inspärrade - så var 'dödsdramat' den bästa möjliga utgången.
 

Fredrik Flink 2008-05-07
 
 
 
 
 

LEDARE 159:

MOMENT 2.2

eller

DET HÄR ÄR INTE MÄNNISKOVÄRDIGT

Jag är nog fullt medveten om att det finns människor som kommer att läsa detta som fan läser Bibeln. Men det är just det som det handlar om. Det finns läkare som läser patienten som fan läser Bibeln. Jag tänker inte låta sådana kryp avgöra mitt och andra människors liv. Med "kryp" tänkte jag inte på läkarna utan på anonyma människor som passar på att odla sina fördomar och trycka till någon när de får höra t ex att man är manodepressiv. Men det kan kanske likaväl gälla en del läkare. Det här är inte människovärdigt.

Jag tänker inte söka läkare mer. Det är ett löfte som kan bli svårt att hålla. Men det är å andra sidan något som jag verkligen kan påverka. Jag kan inte begära att bli lyssnad på. Jag kan inte begära att läkaren inte ska säga att han visst lyssnar, även om det är logiskt uppenbart att han inte gjort det. Jag kan inte begära att han ska svara när jag säger att det kan bli problem i relationen mellan läkare och patient. Jag kan naturligtvis inte begära att han ska skriva ut en viss medicin. Jag kan inte ens begära att han inte ska upprepa den påpekade felaktigheten i att jag skulle ha sagt något som jag inte alls sagt. Men, jag kan - låta bli att gå dit. Och jag kan tala om för alla som är intresserade varför. Det här är inte människovärdigt.

Läkaren försäkrar att han lyssnar på vad jag säger. Det är antingen uppenbart felaktigt eller också så driver han med mig. Han upprepar och framhärdar i att: "Det är det här du säger" och så nämner han att pendlingarna sker inom 24 timmar - medan jag har sagt att alla möjliga frekvenser förekommer hela tiden. Han återkommer till att Litium har biverkningar - det har alla mediciner, men enligt Karolinska sjukhusets hemsida så har de flesta som får litium "inga eller lindriga biverkningar". Det här är inte människovärdigt.

En vetenskapligt mycket intressant passage i det här idiotsamtalet är att läkaren hävdar att han förstår precis hur jag har det och när jag försiktigt påpekar att ingen människa kan förstå precis hur någon annan har det och att detta heller inte begärs av en läkare så svarar han bara att i så fall är det ju helt meningslöst. Det här kan vara ensamt avgörande för läkarens bedömning att jag inte lider av bipolär sjukdom. För om han tror att han vet lika bra som jag själv hur jag har det, då spelar det naturligtvis inte någon roll att jag efter 30 år känt igen hela mitt liv i de officiella beskrivningarna av bipolär sjukdom, eftersom vården utrett mig i tio år och läkaren träffat mig i hela 30 minuter. Jag försöker bara tänka logiskt, förklarar jag för läkaren. Gör inte det, svarar han. Om det är någon som har sagt det här till dig så ska du inte bry dig om det, säger han när jag ska gå.
 - Det är så lätt att överskatta sånt här. Ungefär så säger han i vänlig ton när han öppnar dörren åt mig.
 - Man kan underskatta patientens insikter också, säger jag i vänlig ton.
 - Hej då, svarar han. Inte ett ord mer.
Det här är inte människovärdigt.

Här kommer vi till det speciella med bipolär sjukdom typ 2. Karolinska sjukhusets hemsida betonar hur typiskt det är att vården missar denna diagnos. Jag citerar ordagrant(med egna understrykningar):
"Mani och depression är de två typiska uttrycken för sjukdomen. Svängningarna mellan dessa två poler har givit namnet ”bipolär”. Men sjukdomen kan ta sig många andra uttryck. De maniska symtomen kan vara lindriga – så kallad ”hypomani”. Det är också vanligt att mani- och depressionssymtom blandas – detta kallas ”blandtillstånd”. Eller så kan växlingar mellan depression och mani ske tätt – detta kallas ”snabbsvängande tillstånd”. Inte sällan är symtomen svårtolkade. Bipolär sjukdom debuterar vanligen någon gång mellan puberteten och 25-årsåldern, men det är inte ovanligt med debut före puberteten eller senare i livet. Det kan ta lång tid innan man förstår att de känslomässiga problem som en människa drabbats av beror på bipolär sjukdom. Klassisk bipolär sjukdom med typiska manier som växlar med depressioner drabbar cirka 1% av befolkningen. Räknar man även in andra former av bipolär sjukdom drabbas cirka 5%." Jag citerar vidare från sjukvårdsupplysningen i Västra Götaland:
"Sjukdom med främst depressioner   Många som drabbas av återkommande depressioner har också perioder med lindrigare maniska symtom, så kallade hypomanier. Symtomen kan då vara att man får ökad energi, större kreativitet, skämtsamhet och ett allmänt glatt humör som kan vara svårt att uppfatta som ett sjukdomstillstånd. Sjukdomen kallas bipolär sjukdom typ 2."
"Snabb pendling mellan mani och depression   Sjukdomen kan ibland förändras så att man snabbt pendlar mellan depression och mani. Om man har fyra eller fler episoder av mani eller depression under ett år kallas tillståndet rapid cycling. Ibland är svängningarna ännu snabbare, och kallas då ultrarapid cycling." "Det finns i dag inga objektiva sätt att mäta vilket stämningsläge man har. En van läkare känner igen symtomen, men inte sällan kan man själv eller anhöriga vara bäst på att upptäcka tidiga symtom." Något om hur mycket koll läkaren har kan väl framgå av att han läser på skärmen att jag varit hos en psykolog för någon månad sedan, som jag aldrig varit hos. Han hämtar pappersjournalen och nämner inte psykologen mer. Patienten hade ju rätt. Om det sedan är typisk okunskap eller ett oärligt sätt att undersöka patienten, att fråga "Bipolär 2 - vad är det för något?", må vara osagt. Det här är inte människovärdigt.

Det här är inte moment 22 - det är moment 2.2, det hopplösa i att det, som kännetecknas av att det brukar förbises, förbises. Jag är sjuk i huvudet. Om jag hade varit sjuk i foten så hade ingen höjt på ögonbrynen när jag säger det. Jag är en tvåtvåa, inte en femfemma. Mitt intellekt och min verklighetsförankring är inte mer påverkade av sjukdomen än vad mina fötter är. Jag har inte svårt att fatta. Jag är inte psykotisk. Jag är inte våldsam och det är inte ofta en psykotisk person heller. Jag blir inte upprörd för ingenting. Resultatet av ett arbete blir inte sämre för att den som utför det är hypoman, snarare tvärtom, precis som kvalitén på de varor som köps av en person som är manisk inte blir sämre av att hon ruinerar sig på inköpen, snarare tvärtom. Problemet är att det kostar för mycket, man satsar hela sig själv eller alla sina pengar. Jag lider - och har verkligen lidit i mer än 30 år - av bipolär sjukdom typ 2. Min sinnesstämning styrs inte som hos friska människor i första hand av vad som händer omkring mig, utan av rent kroppsliga, biokemiska fenomen. Och trots att jag aldrig blir manisk utan bara något ditåt dvs hypoman så är pendlingarna så mycket kraftigare än normala humörsvängningar att de gör hela livet hopplöst. Läkare vägrar acceptera detta - jag tvingas acceptera det. Sedan är det egentligen ett annat otroligt problem att läkare förhåller sig som den här till en patient. Men för båda problemen gäller - det här är inte människovärdigt.

Jag vågar inte längre vara glad när jag pendlar upp - och det har inte med irrationell ångest att göra, utan med vetskapen att jag kommer att dyka desto djupare inom några sekunder, några minuter, några timmar, några dagar, några månader eller några år. Det är så uppenbart att jag är i omedelbart likaväl som långvarigt behov av stämningsstabiliserande medicin. Det finns medicin som man vet - inte som 'jag tror' - brukar hjälpa i mycket hög grad mot sådana här tillstånd. Man talar om "vetenskap och beprövad erfarenhet". Jag citerar ordagrant från Karolinska sjukhusets hemsida: "Medicinering med stämningsstabiliserande medicin är basen för behandlingen av bipolär sjukdom", "Utan sådan medicin är risken för återinsjuknanden i bipolär sjukdom mycket hög" och "Litium (Lithionit) är den mest beprövade stämningsstabiliserande medicinen med effekt mot både manier och depressioner." I stället vill läkaren att jag ska experimentera med medicin som inte ens nämns av sjukvårdsupplysningen eller Karolinska sjukhusets utförliga hemsidor och som skulle förutsätta att jag ska sluta med den enda medicin som någonsin hjälpt mig. Jag har uppmärksammat läkaren på mycket av det som står på sjukvårdsupplysningens och Karolinska sjukhusets hemsidor och han kommenterar det inte ens. Det finns medicin som kan rädda liv, men läkaren tror inte på patientens beskrivning utan 'gör en annan bedömning'. Det här är inte människovärdigt.

Möjligen kan man bättre förstå läkarens situation om man har sett filmen Så som i himmelen. Niklas Falks präst som efter sina absurda vidrigheter slutligen med hagelbössan i handen gråtande vrålar: 'Du har ju för faaan tagit ifrån mig ALLT !  Jag VAR någon här i byn - det är jag inte längre.' Liknelsen blir inte sämre av att det är en högutbildad människa som förväntas lyssna och hjälpa andra i de svåraste situationer. Det här är inte människovärdigt.

Om jag nu är en vilsekommen psykpatient med en fix idé om min diagnos - hur kan det då komma sig att jag 3 gånger tidigare genom åren föreslagit en diagnos som läkaren inte trott på men - efter allt från tre veckor till tre år av ofattbart lidande - ändrat uppfattning om och ordinerat mediciner för? Liksom det strängt taget inte går att bevisa någonting inom psykiatri - "Det finns i dag inga objektiva sätt att mäta vilket stämningsläge man har" - så kan jag naturligtvis inte bevisa att jag har rätt, men jag kan veta att jag har rätt, det är en avgörande distinktion. En erfaren specialist i psykiatri mot en missnöjd psykpatient som vill ha medicin - vad skulle du själv gissa? Det är inte 'vetenskap och beprövad erfarenhet'. Jag har hört många sådana här historier och sakta börjat tro på dem. Nu tror jag inte längre på dem - nu vet jag. Det här är inte människovärdigt.
 

Fredrik Flink 2008-04-25
 
 
 
 
 

LEDARE 158:

VARFÖR TALAR MAN ALDRIG OM SJÄLVMORD?

Om man i förväg bestämmer vilka synpunkter som ska få komma fram i en diskussion - då blir det ingen diskussion. Det går att hitta sidor på nätet där det talas om självmord, bl a om fördelar. Dessa sidor fördöms konsekvent i etablerade massmedia - och sedan kommer man och säger att det aldrig talas om självmord!

En annan anledning är paradoxalt nog att det enda man talar om är självmord. För att kunna få vård på en svensk psykiatrisk klinik, så måste man övertyga vårdgivaren om att man annars kommer att ta ta livet av sig. Tidigare har det räckt med att säga att man har självmordsplaner - nu har ribban höjts ett steg. I dag måste man beskriva hur man tänker gå tillväga - det duger inte att i svepande ordalag förtvivlat försöka få hjälp innan man kommit så långt som till konkreta planer. Det är ett plus om man kan redogöra för skillnaden i volt mellan 1-fas och 3-fas.

Det här tror ingen på. Antingen vet man att det är så, eller också vet man inte om det. Tjänstemän som officiellt har till uppgift att övervaka vårdsituationen når man inte med fakta. Allting styrs av vad som är politiskt korrekt. Statsledningen ställer krav på att självmord ska förhindras. Samtidigt säger själve statsministern att det inte kan stämma att så många människor mår så dåligt att de måste vara sjukskrivna. Landstingen tvingas visa att man prioriterar just förhindrandet av självmord.

Vad som gör att någon har anledning att ta livet av sig är mindre intressant - särskilt om man tror att det inte finns några rationella anledningar. Om man säger att man vet att självmord beror på en psykisk störning - då vill de som har självmordsplaner inte tala om det, det är inget konstigt i det. På sjuttiotalet sa någon ungefär: "Att säga att självmord beror på en störning är detsamma som att omyndigförklara hela mänskligheten". Då var det politiskt korrekt - det är det inte i dag.

Om det lades hälften så mycket energi, på att omedelbart och kraftfullt möta de människor som faktiskt ber om hjälp, som det läggs på att upprepa att man 'alltid kan få hjälp' och att betona hur viktigt det är att förhindra självmord, så skulle man knappast behöva hindra någon.
 

Fredrik Flink 2008-02-29
 
 
 
 
 

LEDARE 157:

VARFÖR ÄGNAR MAN 10 ÅR ÅT 157 LEDARE ?

Det började med att jag inte kunde skriva. Jag har aldrig skrivit något som liknar en bok - men haft hundratals idéer om titlar på böcker jag borde skriva. Jag kunde sitta i två timmar på en uppsatsskrivning på gymnasiet utan att få fram ett ord - och när vi på lågstadiet skulle skriva en fortsättning på en berättelse om en kille från Gävle som rymde till Göteborg och hoppade på en båt, så fullgjorde jag uppgiften i en enda kort mening: "Båten gick till Gävle så Göran kom hem igen." - kanske inte den stora dramatik den förväntat sig som försökt skapa de mest inspirerande förutsättningar...

Desto mer inspiration och dramatik blev det när jag inte kunde hålla tyst om sådant som hände omkring mig. Mitt handikapp blev mitt trumfkort, det gällde att skriva så lite som möjligt för att folk skulle orka börja läsa och inte tröttna. Jag skrev några hundra insändare under 80- och 90-talen - och det var bara när jag inte kunde låta bli. Så småningom utvidgade dock redaktörerna sitt förbehåll om rätt att korta i manus till att omfatta alla slags ändringar, något jag aldrig kunde finna mig i. När jag påpekade att man naturligtvis aldrig får ändra något som någon skrivit och sedan sätta vederbörandes namn under, så svarade DN att ett manus med ett sådant förbehåll måste de refusera direkt - således även om de inte fann anledning att ändra något! Till sist stod jag inte ut längre, trots insändarens alla fördelar som stor chans till införande, stor läsekrets, stor preferens hos läsarna osv.

Nu kom webben på allvar, tidigare hade det inte funnits något uppenbart alternativ till att skriva i de stora tidningarna - dela ut flygblad, demonstrera och skriva brev var väl hantverksmässigt. Samtidigt fanns ingen anledning till att det jag skrev inte skulle publiceras i en tidning. Fritt Fram började ges ut på nätet för spridningens skull och på papper för dokumentationens skull. Ledarsidan fick som i de stora tidningarna ange tonen och presentera redaktionens uppfattning, inte som i vissa små tidningar användas till hälsningsfraser.

Om jag ska rekommendera några artiklar åt den som inte orkar läsa alla de 156 tidigare?

De kortaste: Officiellt , Plocka ner solen , Varför händer det aldrig några biloyckor? , Det är inte de extrema som är farliga , Övergrepp , Argument , Dumma människor ,
De ljusaste/roligaste: Det kan löna sig att vägra , Fritt Fram har bästa börstipsen , Bensinpsykos , Alla andra , De anpassade ,
De mest deklarerande: Demokrati , En universell självklarhet , Terror - inte i överförd betydelseLiten och stor är inte lika inför lagen , Heder , Barn , Nazism är feghet ! ,
Polisen ingriper bara mot offren , Vad händer om du gör rätt , De rädda mot de fega , Våld kan försvara personer - aldrig nationer ,
De skarpaste argumenten: Kulturens makt över förnuftet , Att vara född till något annat , Rättfärdigandet av djurförsök , Grundvalen för all rasism , Utmaningen ,
De mest 'filosofiska'/ 'historiska': Darwin är inte färdig , Skulle det kunna vara i dag? , Under bara kemi , Poängen, Miljön kommer alltid i sista hand

Det hade inte behövt vara en tillfällighet att den första ledaren på Fritt Frams andra decennium publiceras just på den tionde nationella minnesdagen över Förintelsen, 27 januari råkade vara det första hela dygnet efter Fritt Frams första tio år. Nästan allt som angripits på dessa ledarsidor handlar om förintelse och tidningens huvudsyfte är just att påminna om förintelse - utan att dra uppmärksamheten från nazisternas folkmord genom att blanda in alla möjliga samhällsproblem - och hur förintande i fortsättningen kan förintas genom förhindrande.
 

Fredrik Flink 2008-01-27