KALENDERNYTT ISSN 1403-1531Sidan publicerad *<a* 1999-02-04Uppdaterad *<a* 1999-02-04  KONTAKT
 

 
 

ÄNTLIGEN - KALENDERNYTT LANSERAR

S I F- KODEN

 
 
 

Varför SIF-kod?

Sifferuppgifter möter oss allt oftare och en stor del av det vi läser består av siffror. Har Du någon gång upplevt ett behov av att på ett enklare och mer enhetligt sätt kunna lämna eller få information om vad slags uppgift siffrorna avser?

SIF-koden är ett helt nytt, universellt, logiskt och enkelt men raffinerat sätt att med ett fåtal siffror ange vad en sifferuppgift avser. Beteckningen SIF står för Svensk InformationsFörmedlings klasSIFiceringssystem för SIFferuppgifter med hjälp av SIFfror.

 

Få siffror

Redan av första sifferpositionen i koden ser man om det handlar om ett fysiskt mätetal, ett pris, ett nummer, en adress, en tidpunkt, ett tal eller en klassificeringskod. Med två sifferpositioner kan man ange exempelvis talsystem eller kalender eller att uppgiften avser jämförpris, telefon, postadress eller konto.

Normalt används fyra sifferpositioner vilket räcker för att identifiera så vitt skilda uppgifter som höjd över havet, internationellt direktfaxnummer, tjocklek i millimeter, efterdatering i islamiska kalendern, fastighetsbeteckning och chassinummer... Man kan komplettera med två sifferpositioner för att ange en specifik betydelse eller en egen kod.

 

Många siffror blir det...

Blir det då inte besvärligt att skilja kodsiffrorna från siffrorna i själva uppgiften? Olika sätt att markera SIF-koden har diskuterats. Man kan sätta kodsiffrorna inom parentes, om man använder akinaviska siffror så utelämnar man slutparentesen för att markera detta. Man kan stryka under kodsiffrorna, man kan sätta bokstäverna SIF framför eller man kan sätta kodsiffrorna nedsänkta som index.

Även kombinationer av dessa metoder kan användas för att förtydliga. Eftersom endast siffrorna 0-7 används i SIF-koden, kan man utesluta att det är en SIF-kod om siffrorna 8 eller 9 finns med och i nödfall gissa sig till att det handlar om en SIF-kod om de inte förekommer. Dessutom utgörs SIF-koden nästan alltid av fyra sifferpositioner, någon gång av två eller sex, udda antal sifferpositioner i en uppgift kan därför uteslutas utom då man komprimerat två sifferpositioner till en akinavisk i tetrasexagesimalt talsystem.

 

Oavsett talsystem

SIF-koden är konstruerad för att kunna användas oavsett talsystem. Allra bäst passar oktalt system eftersom man använder åtta sifferfigurer, men decimalt system går också bra. Om man använder hexadecimalt system kan man låta sifferfigurerna för 8-15 betyda respektive 0-7 men med en reservation som kan innebära att uppgiften är osäker eller ungefärlig. Om man använder tetrasexagesimalt system med sextiofyra sifferfigurer kan man halvera antalet sifferpositioner. Det går också att omvandla varje position i koden till tre binära positioner. För våra decimala läsares skull skriver vi tills vidare decimalt.

Siffran 7 är nästan alltid reserverad för null, dvs i princip ogiltig. I praktiken betecknar den t ex övrig, okänd, ej aktuell, ännu ej behandlad eller hänvisar helt enkelt till nästa position. Av en anledning bör man generellt undvika att använda siffran 0 för null, den kan uppfattas som att värdet verkligen är t ex noll meter, medan siffran 7 kan betyda 7 millimeter, 7 meter eller 7 kilometer, vet man inte så förstår man att man måste ta reda på det och risken för missförstånd blir därmed mindre. I SIF-koden används siffran 0 företrädesvis för att beteckna en grundläggande klass och siffran 6 företrädesvis för att beteckna en på annat sätt särskild klass.
 
 

Preliminär översikt för synpunkter

Fullständiga tabeller för SIF-kodens tolkning håller på att utarbetas, prövas och fastställas. Avsikten med att vi nu publicerar en preliminär översikt är att Kalendernytts läsare ska kunna komma med synpunkter inför en mer slutgiltig och universell version. Du kommer säkert på något du saknar och det ska vara med! Kanske du hittar något som kan göras mer logiskt eller enklare. Spana efter uppdateringar, det tar några gånger att lägga ut allt material. Läs, begrunda och maila! Termen "uppgiften" avser i det följande själva sifferuppgiften som ska klassificeras/specificeras.

En nolla i första positionen betyder att uppgiften är ett matematiskt tal. Uppgiften betyder med andra ord precis vad som står där, siffrorna i talet. I andra positionen specificeras talsystemet, en information som nästan alltid tidigare saknats, då endast multiplikationssystem med basen tio använts (ibland har basen angetts med nedsänkta siffror som ett index efter uppgiften, men då kunde man fråga sig i vilket talsystem detta index skrivs). Addittionssystem anges med 0, binärt system med 1, kvartalt system med 2, oktalt system med 3, hexadecimalt system med 4, decimalt system med 5 och tetrasexagesimalt system med 6. Kodsiffran anger alltså oftast två-logaritmen för basen. Övriga talsystem kan anges med 7 och specificeras i tredje positionen. Tredje positionen anger annars storleksordning. 0 betyder då att talet är vad som står, man ska inte multplicera med någon potens. 1 innebär att man ska multiplicera uppgiften med t ex basen tio eller sexton upphöjd i exponenten -9. 2 innebär exponenten -6, 3 innebär exponenten -3, 4 innebär exponenten 3, 5 innebär exponenten 6 och 6 innebär exponenten 9. I övriga talsystem väljs exponenterna annorlunda för att erhålla passande storleksordningar. 7 betyder för en gångs skull något, nämligen att talet i uppgiften blir negativ. Vill man ange null får man göra det i nästa position, det torde vara ovanligt att man känner till ett tal utan att känna till storleksordningen. Observera att om man redan satt ut t ex " x106 " eller minustecken, så måste man ange 0 i koden, annars "dubbleras" omräkningen! Fjärde positionen slutligen anger hur talet avrundats innan det skrivits i uppgiften. Siffran 0 betyder exakt, och exakt betyder som varje matematiker vet absolut exakt, inte mer eller mindre precist. Siffran 1 betyder att talet avrundats nedåt, även om närmast högre avrundningsvärde legat närmare, t ex 6,9 till 6 (denna princip är för övrigt generell i Akinaviska systemet). Siffran 2 betyder att talet avrundats till närmaste avrundningsvärde, nedåt om det ligger mitt emellan, t ex 6,9 till 7 och 3,5 till 3. Siffran 3 betyder att talet avrundats till närmaste avrundningsvärde, till jämnt(aldrig udda) värde om det ligger mitt emellan, t ex 3,5 till 4. Siffran 4 betyder att talet avrundats till närmaste avrundningsvärde, uppåt om det ligger mitt emellan, t ex 9,4 till 9 och 4,5 till 5. Siffran 5 betyder att talet avrundats uppåt, även om närmast lägre avrundningsvärde legat närmare, t ex 2,1 till 3. Siffran 6 innebär att talet avrundats till jämnt(aldrig udda) avrundningsvärde även om det ligger närmare ett annat avrundningsvärde, t ex 8,9 till 8 och 5,1 till 6. Siffran 7 kan innebära t ex att man inte känner till hur talet avrundats.

En etta eller tvåa i första positionen betyder att uppgiften är ett fysiskt mätetal, t ex ett antal meter eller volt. Andra positionen anger vilket område storheten hör till, t ex geometri eller elektricitet. Tredje positionen preciserar vilken storhet det är frågan om, t ex bredd eller spänning. Fjärde positionen anger enhet, t ex kilometer eller millivolt. Avrundning och även noggrannhet kan eventuellt anges i en femte och en sjätte position. Om talsystemet behöver preciseras så får detta ske genom att en särskild enhet anges i fjärde positionen.

En trea i första positionen betyder att uppgiften avser en tidpunkt. Andra positionen anger vilken kalender som används. Siffran 0 står för klockslag, 1 står för de decimala julianska dagtalen (JDN, icke att förväxla med julianska kalendern som återfinns tillsammans med den judiska och den islamiska under 7), 2 står för modifierade julianska dagtal (MJD), 3 står för den dygnsbaserade oktalkalendern, 4 står för en hexadecimal kalender, 5 står för den vanliga års- månads- och dygnsbaserade, huvudsakligen decimala gregorianska kalendern och 6 står för den dygnsbaserade Akinaviska kalendern. Även här svarar alltså kodsiffran ofta mot två-logaritmen för basen i det tillämpade talsystemet. Tredje positionen anger hur siffrorna grupperats i uppgiften, t ex år-månad eller månad-dag. Fjärde positionen anger vad slags tidpunkt uppgiften avser. Siffran 0 står för ursprunglig datering dvs att uppgiften skrivits vid den angivna tidpunkten när t ex dokumentet påbörjades, 1 står för slutdatering 2 avser när t ex dokumentet anses ha tillkommit, 3 avser planerad eller preliminär tidpunkt, 4 avser en bestämd utsatt tidpunkt, 5 står för senaste tidpunkt eller att något gäller fram till angiven tidpunkt och 6 står för tidigaste tidpunkt eller att något gäller från angiven tidpunkt och framåt.

En fyra i första positionen betyder att uppgiften är en klassificeringskod. De följande positionerna anger egenskaper som klassbredd, antal klasser mm. 4000 är SIF-kodens "egen SIF-kod".

En femma i första positionen betyder att uppgiften är någon slags adress dvs en destinations- eller positionsangivelse. Andra positionen anger typ av adress. Siffran 0 står för telefon, 1 står för telefax och här specificerar tredje positionen varifrån och vart förbindelsen går. Siffran 0 står då för internt nummer, 1 står för lokalt direktnummer, 2 står för lokalt nummer till växel eller terminalrum, 3 står för nationellt direktnummer, 4 står för nationellt nummer till växel eller terminalrum, 5 står för internationellt direktnummer och 6 står för internationellt nummer till växel eller terminalrum. Under 7 återfinns koder för SOS-nummer, utlandsprefix, landsnummer, riktnummer, nummerupplysning, servicenummer och PLUS-koder. Siffran 2 i andra positionen står för diverse teleförbindelser som e-post, telex och personsökare vilka specificeras i tredje positionen. Siffran 3 i andra positionen står för kontonummer av alla slag, vilka specificeras i tredje positionen. Siffran 4 i andra positionen står för postadress på olika nivåer såsom gatunummer, rumsnummer, antal trappor, boxnummer, postnummer vilka specificeras i tredje positionen. Siffran 5 i andra positionen står för besöksadress. Siffran 6 i andra positionen står för geografisk position. I tredje positionen anger siffran 0 att uppgiften avser höjd, 1 står för Akinaviska systemet, 2 står för gradnätet, 3 står för UTM-nätet, 4 står för Rikets nät eller motsvarande, 5 står för lokalt nät och 6 står för riktning. I fjärde positionen under höjd står siffran 0 för Akinaviska systemet, 1 står för MSL(meter över havet), 2 står för plushöjd(lokalt system), 3 står för höjd över mark, 4 står för avstånd från jordens medelpunkt (radien), 5 står för djup under mark och 6 står för djup under MSL(meter under ytan). Under gradnätet anger i fjärde positionen siffran 1 sydlig bredd följd av västlig längd, 2 står för sydlig bredd följd av ostlig längd, 3 står för nordlig bredd följd av västlig längd och 4 står för nordlig bredd följd av ostlig längd.

En sexa i första positionen betyder att uppgiften avser ett belopp t ex på en prislapp eller i bokföring. I andra positionen anger 0 att det helt enkelt är pris att betala, 1 står för ordinarie pris exklusive moms eller motsvarande, 2 står för ordinarie pris inklusive moms, 3 står för tillfälligt pris exklusive moms, 4 står för tillfälligt pris inklusive moms, 5 står för jämförpris exklusive moms och 6 står för jämförpris inklusive moms. I tredje och fjärde positionen anges vilken valuta som avses. Under 7 i andra positionen anger dock tredje positionen bokföringsbegrepp som debet, kredit, intäkt, kostnad, tillgång och skuld.

En sjua i första positionen innebär i praktiken att man går vidare till andra positionen, där 0 står för nummer i allmänhet, 1 står för skrifter, 2 står för konst, 3 står för varor, 4 står för transport, 5 står för vetenskap och 6 står för administration. Under Nummer står 00 i tredje och fjärde position helt enkelt för nummer, 01 för löpnummer, 02 för position i tal, 20 för kontrollnummer, 21 för kontrollsiffra, 22 för clearingnummer, 30 för sekretesskod, 31 för portkod och 40 för exemplar. Under 71 Skrifter står 01 för ISBN, 02 för ISSN, 10 för bokvolym, 11 för kapitel, 12 för sida, 13 för spalt, 14 för stycke eller vers, 15 för rad, 16 för ord, 20 för författning, 21 för kapitel, 22 för paragraf, 23 för stycke, 24 för moment, 25 för punkt, 31 för diarienummer, 32 för bilaga, 33 för blankett, 34 för fält, 35 för avi, 36 för blad, 40 för utgåva, 41 för upplagenummer, 42 för nummer av tidning, 43 för årgång, 44 för tryckning, 46 för upplagans storlek, 50 för nummer i kontoplan, 51 för förfrågan nr, 52 för anbud nr, 53 för order nr, 54 för faktura nr, 55 för kvitto, 56 för verifikationsnummer och 60 för ASCII-kod. Under 72 Sport står 10 för poäng, 11 för målsiffror, 12 för spelarnummer, 21 för opus och 31 för akt. Under 73 Varor står 11 för EAN, 20 för modell, 21 för beställningsnummer, 22 för reservdelsnummer, 30 för tillverkningsnummer, 31 för serienummer, 32 för batchnummer, 33 för ramnummer och 34 för chassinummer. Under 74 Transport står 10 för linjenummer, 21 för vagnnummer, 22 för stolnummer, 36 för bilregistreringsnummer, 40 för bokningsnummer, 51 för spår, 52 för perrong, 53 för terminal, 54 för gate och 61 för fraktsedel. Under 75 Vetenskap står 00 för ISO, 01 för DIN, 02 för SAE, 03 för SS, 10 för material, 20 för gängor, 25 för lampgänga E, 30 för kanal, 40 för ämne, 41 för atomnummer, 42 för formelkoefficient, 43 för formelindex, 44 för oxidationstal och 45 för masstal. Under 76 Administration står 00 för personnummer, 01 för medlemsnummer, 02 för kundnummer, 03 för abonnentnummer, 04 för anställningsnummer, 11 för land, 12 förlän, 13 för kommun, 14 för församling, 15 för fastighet, 41 för räntesats, 42 för skattesats, 51 för kostnadsställe, 52 för säljarnummer, 53 för myndighetsnummer, 55 för kassanummer, 61 för organisationsnummer, 62 för tillstånd och 63 för värdepapper.

Hela denna uppräkning är som sagt preliminär och kommer säkert att revideras ett antal gånger. SIF-koden är en ursprungsidé från Informed Stiftelsen Svensk Informationsförmedling och samtliga rättigheter förbehålles. Men SIF-koden ska naturligtvis användas fritt, åtminstone när den väl är färdigbearbetad och fastställd.