Kalendernytt ISSN 1403-1531 Publ *<g+ 2000-02-22Uppd *<jz 2002-03-29   KONTAKT
 

ÄNTLIGEN!

KALENDERNYTT

presenterar

AKINAVISKA KALENDERN

 

Varför ännu en kalender?

Har Du någon gång önskat Dig en tideräkning där
  • man kan använda färre teckenpositioner, t ex 3 i stället för 8 när man anger månad, dag och klockslag?
  • man aldrig behöver skriva minustecken eller "f Kr"?
  • det går lika många dagar på en månad som det går timmar på en dag i stället för att man måste laborera med faktorerna 10, 12, 24, 28, 29, 30, 31 och 60?
  • det verkligen har gått t ex sju dagar av månaden när man skriver en sjua precis som det har gått sju timmar av dygnet när man skriver klockan sju eller sju centimeter av tumstocken när man skriver sju centimeter?
  • en och samma tidpunkt anges med samma klockslag oavsett var på jorden det är?
Akinaviska kalendern räknar konsekvent uppnådda tidpunkter i stället för ordningstal, saknar år och tidszoner och har epoken förlagd till ca 722 487 miljoner år f Kr. Dessutom har den några matematiskt intressanta egenskaper som man så småningom upptäcker har praktiska fördelar:
  • en tvåpotens som talbas och enda faktor
  • en talbas och faktor ur vilken man enkelt kan dra både kvadratroten och kubikroten
  • ungefär lika många teckenfigurer som de som redan är välkända och finns på ett normalt tangentbord, om man inte använder både versaler och gemener, å, ä, ö eller andra tecken som inte finns på alla tangentbord

Bakgrund

De som försökt reformera kalenderväsendet har i alla tider haft att kämpa med några gordiska knutar:
Inte undra på att det bara blivit föga grundliga detaljjusteringar av etablerade kalendrar. En gordisk knut kan inte knytas upp, den måste huggas upp med yxa:

Tillämpning - skrivsätt

Egentligen behövs ingen ytterligare standardisering av datumskrivning eftersom Akinaviska kalendern är helt regelbunden och dygn och delar av dygn kan skrivas på samma sätt som meter och delar av meter. Det finns dessutom namn på de olika multiplerna av dygn så att man kan räkna dem var för sig med en enda siffra. För att göra vardagliga tidsangivelser ännu enklare och enhetligare kan man dock tillämpa följande standard:
För mer speciella tillfällen finns följande standard:

Sammanfattning

  • Grundenhet 1 dygn
  • År och månader har ersatts med multipler av dygn med en faktor sextiofyra
  • Tetrasexagesimalt talsystem dvs sextiofyra skrivs 10
  • Tecknen, de Akinaviska siffrorna, är välkända och finns på vanliga tangentbord
  • Epoken motsvarar drygt 722 miljarder år f Kr, -000-000 motsvarar exakt "Kr f"
  • Passerat antal enheter anges, ej ordningstal
  • Tidszoner finns ej, dygnsskifte inträffar samtidigt som i UTC

Fredrik Flink *<g+ (2000-02-22)

 

Det kommer mera! Se även konverteringstabellen för akinaviska datum, Dagens enheter och de Akinaviska siffrorna