Kalendernytt ISSN 1403-1531 Sidan publicerad *<xh 2003-01-01 Uppdaterad *<;[ 2004-11-06   KONTAKT

 

Med anledning av Kalendernytts femårsjubileum:

Om den akinaviska temperaturskalans förträfflighet

Kalendernytt lanserade redan under sitt första år den nya akinaviska temperaturskalan som kombinerar fördelarna hos Celsius- och Kelvinskalorna samt det tetrasexagesimala talsystemets få sifferpositioner.

Det stora problemet med Celsiusskalan är att den (liksom Fahrenheit- och Réaumur-skalorna) egentligen inte anger temperaturen eftersom temperaturen aldrig kan vara negativ. Detta har att göra med att man vid tiden för skalans tillkomst inte kände till att temperaturen verkligen kunde vara 0. Dessutom kräver dessa skalor minst tre sifferpositioner för att ange låga temperaturer eller bara måttligt höga temperaturer.

Kelvinskalan visar (liksom den Fahrenheitrelaterade Rankineskalan) 0 när temperaturen verkligen är 0 dvs -273,15 °C och kräver därmed aldrig minustecken men den saknar anknytning till vattnets smältpunkt och kräver tre sifferpositioner redan vid vardagliga temperaturer.

Den akinaviska temperaturskalan är såvitt känt ensam om att förena logiken i Kelvin- och Rankine-skalorna med Celsius- och Réaumur-skalornas anknytning till vattnets smältpunkt. Dessutom kräver den bara en enda sifferposition för temperaturer ända från absoluta nollpunkten och uppåt +270 °C.

I gengäld måste tetrasexagesimalt talsystem med basen sextiofyra användas och enheten är större än i de andra skalorna, motsvarande hela 8,5359375 °C. Detta får dock anses vara en bättre avpassad enhet med tanke på att man oftast inte är mer noggrann med temperaturen än att man kan säga "25-30 grader" eller "60-70 grader". Det räcker t ex inte med en temperaturändring på 1 eller 2 °C för att man ska börja tänka på att klä sig annorlunda. Vidare behövs bara en sifferposition till för så hög upplösning som 0,1333740234375 °C.

Dessutom finns många exempel på att ett helt antal 'akinaviska grader' stämmer bra med viktiga temperaturgränser. Till vardags är det kanske bara vattnets kokpunkt som stämmer bättre med Celsiusskalan.

Där sprinklern sätter .

Angivelsen . (punkt) motsvarar 68,2875 °C och är en både teoretiskt och praktiskt avgörande gräns eftersom det är just vid 68 °C som en sprinkleranläggning löser ut för att släcka en brand! Det är också då man börjar bränna tungan på maten eller kaffet. Varmvatten bör aldrig vara varmare än så. Temperaturen är här exakt en fjärdedel högre än vid 0°C.
 
 

Anatomisk

Angivelsen @ motsvarar 34,14375 °C och är på en tiondedels grad när vad människokroppens yttemperatur brukar anges till! Så länge heltalet är @ dvs under 42,6796875 °C kan människan leva. Det innebär att man med febertermometrar bara behöver använda den andra siffran (första 'decimalen') för att få både lagom noggrannhet och lagom omfång!
 
 

Zzzz...

Angivelsen Z motsvarar 25,6078125 °C, en temperatur där man börjar känna sig dåsig, för varmt att arbeta och vattnet svalkar inte längre. Eller - om kroppstemperaturen börjar på Z så är man väldigt dåsig!
 
 

Yes! - Ypperlig!

Angivelsen Y motsvarar 17,071875 °C, en perfekt temperatur för människor, både att vistas i ute och inne, på dagen och på natten, att bada i (om sommaren) och att dricka. Så länge heltalet är Y dvs under 25,6078125 °C brukar det inte vara obehagligt varmt.
 
 

Xvyl - på gränsen mellan kyl och sval

Angivelsen X motsvarar 8,5359375 °C och utgör gränsen för kylförvaring.
 
 

Warning - Water

Angivelsen W för tankarna till "Water" och är mycket riktigt vattnets smältpunkt 0°C. Det kan också uttolkas "Warning" dvs frostrisk som brukar anses föreligga under 5 eller 10 °C.
 
 

Varning

Angivelsen "V" motsvarar -8,5359375 °C. Den kan uttolkas "Varning" för halka då risken inte brukar vara särskilt stor under denna temperatur utan är störst runt 0°C. Så länge heltalet är V eller W är det risk för halka, helt enkelt!
 
 

Djupt Under

Angivelsen U motsvarar -17,071875 °C och utgör gränsen för djupfrysning.
 
 

Fredrik Flink 2003-01-01
 
 

Konverteringstabell

Akinaviska siffror