KALENDERNYTT     ISSN 1403-1531    Sidan publicerad *<ye   2003-03-03    Uppdaterad *<~4   2007- 05-07   KONTAKT



KALENDERNYTT

presenterar
 

DET KOMPLETTA

PERIODISKA SYSTEMET

 
Som grand final på jubileumsfirandet presenterar Kalendernytt här grundämnenas periodiska system i ny tappning. Inriktningen är att förenkla och översätta mellan olika system förutom att lansera tillämpningar för A-systemet. Såväl den akinaviska teckenuppsättningen som grundämnena har fått vissa tillägg.

Placeringen av elektronen och neutronen i det periodiska systemet är naturligtvis spekulativ och knappast vetenskaplig. Dock låter denna placering atomnumret konsekvent ange kärnans laddning. Märk att protonen redan har det kemiska tecknet H+ och som vätejon finns i det periodiska systemet. Dessa tre partiklar är samtidigt de viktigaste  och var för övrigt så sent som på trettiotalet de enda kända. Vidare är elektronen ‘reaktionsbenägen’ liksom alkalimetallerna till skillnad från neutronen och ädelgaserna. Slutligen är såväl de gamla som de nya 'uppstickarna' i period 1 och 0 något mer än grundämnen. Vätekärnan är protonen, som ger atomnumret, och heliumkärnan är alfapartikeln  - nu finns även betapartikeln dvs elektronen som ger jonerna, och neutronen som ger isotoperna.

Intressant mönster

Det periodiska systemet kan beskrivas som två halvor vilket framgår mycket tydligare när lantanoider och aktinoider står på sin plats inne i systemet. Konturen av den vänstra halvan beskrivs genom att man från början av grupp 1A och början av den nya period 0 konsekvent går 1 steg åt höger och 2 steg ned, 1 steg åt höger och 2 steg ned, 1 steg åt höger och 2 steg ned och ännu en gång 1 steg åt höger och 2 steg ned. Konturen av den högra halvan beskrivs genom att man från slutet av grupp 0 och början av den nya period 0 går 1 steg åt vänster och 2 steg ned, 1+4 steg åt vänster och 2 steg ned, 1+4+4 steg åt vänster och 2 steg ned och slutligen 1+4+4+4 steg åt vänster och 2 steg ned. Nu passar halvorna ihop perfekt! Det har förstås med elektronanordningen att göra.

Klassificering

Kalendernytt har förstås infört en klassificeringskod som med fyra siffror 1-5 (någon gång 0 eller 6) anger hur pass ofarligt, beständigt, vanligt och använt ett grundämne är. En sexa i tredje positionen betyder att grundämnmet utgör mer än en sextiofjärdedel av atmosfären, haven och jordens översta 16 km. Skalan fortsätter med sextiofjärdedelar till 1 / 16 777 216,0 som är gränsen mellan klass 3 och klass 2 som sedan fortsätter till  1 / 16 777 216,0 av detta värde. En nolla betyder att grundämnet inte förekommer i naturen. Givetvis anges densitet, smältpunkt och kokpunkt med akinaviska enheter. De motsvarar 8,5359375 Kelvin respektive ungefär 92,793 kg per kubikmeter i SI-systemet. Två akinaviska siffror säger lika mycket som 3-4 decimala siffror. Som källor har i huvudsak använts webelements.com, Bra böckers lexikon och Ekbom: Tabeller och formler från Esselte. Vissa uppgifter, framför allt om kokpunkt, skiljer avsevärt mellan tillgängliga källor.

Inga garantier

Observera att uppgifterna i den fyrsiffriga koden är avsedda som orientering för en första sortering, kan komma att revideras och inte utgör  någon garanti för t ex beständighet eller ofarlighet utan att mer kunskap måste inhämtas. Att två grundämnen fått samma siffra betyder således inte att de är likvärdiga men att en jämförelse kan vara meningsfull. Siffran 2 i början av koden skall tas som en varning, siffran 1 som en kraftfull varning, siffran 3 antyder tveksamhet, siffran 4 att ämnet vanligtvis är riskfritt men i vissa fall kan bli farligt att hantera och endast siffran 5 skall uppfattas som att hanteringen är tämligen riskfri. Självfallet gäller uppgiften endast för grundämnet och inte för alla de föreningar där grundämnet ingår.

Uppdatering med nya namn på perioder och grupper

Perioderna brukar betecknas med en siffra eller en bokstav. Nu lanserar Kalendernytt följande namn grundade på vilka egenskaper de flesta av periodens grundämnen har.
Partikelperioden:Kalendernytts egen period - elektronen och neutronen som kompletterar protonen och alfapartikeln och fullbordar regeln om "1steg åt sidan och 2 ner".
Rymdperioden: Väte och helium utgör nästan all materia ute i rymden.
Livsperioden: Kol, kväve och syre är grundläggande för liv medan bor och fluor utgör spårelement. Syret utgör 50%, resten bara någon promille.
Jordperioden: Nära 40 % av materien på jorden! Kisel är efter syre det i särklass vanligaste grundämnet på jorden, direkt följt av aluminium. Natrium och magnesium kommer efter järn, kalcium och kalium i nästa period. Klor och fosfor följer efter väte och titan.
Legeringsperioden: Över 10 % av materien på jorden. Hälften av dessa grundämnen utgör merparten av vanliga legeringsämnen.
Ovanliga perioden: Inte ens en promille av materien på jorden!
Tunga perioden: I genomsnitt 10 gånger vattnets densitet! Även de allra tyngsta återfinns här - osmium, iridium, platina och rhenium har mer än tjugo gånger högre densitet än vatten!
Aktiva perioden: Nästan alla radioaktiva grundämnen.

Varför saknar några grupper egna namn?

Hydrogener: Förutom att väte äntligen kommer med så bildar det hydrider med alkalimetallerna som också reagerar häftigt med vatten. Det är halogener som bildar halider, då måste det vara hydrogener som bildar hydrider! Natrium och kalium är dessutom viktiga i havsvatten.
Alkogener: Alla elementen är alkaliska till skillnad från grupp 1.
Alogener: Olika ("allo-" = olik) andra metaller eftersom de är de enda (om man bortser från bly, vismut och polonium som ligger i sista perioden vilken inte brukar räknas) som varken är alkaliska, övergångsmetaller eller halvmetaller. Ser man till ickemetaller så är också bor annorlunda än kol, kväve och syre vilka alla lägger grunden till liv och dessutom bildar de viktigaste keramerna karbid, nitrid och oxid. Det är den sista gruppen av helmetaller (al=hel). Aluminium, gallium, tallium är lätta att komma ihåg!
Halvogener: Ger halvledning. Dessutom den första gruppen med halvmetaller.
Kalogener: Kalo betyder värme - kväve tar bort värme antingen som flytande eller kväver bränder, fosfor ger värme, kväve och fosfor ger kali, vismut används i branddetektorer; stabil fosfor och ickemetallisk arsenik eller antimon är svart ("kala" på hindi).
Kalkogener: Gammal benämning - kalko betyder malm - åtminstone syre och svavel bildar malmer med metaller.
Halogener: Gammal benämning - halo betyder salt.
Nullogener: Ädelgaserna genererar ingenting - null!

Nedanstående bild ger en översikt, om Du vill se även det finstilta klickar du på bilden så får du upp en större bild (130 kB). Tyvärr insmög sig ett par fel i smältpunkter och vi lyckades kalla Neon för N, det är nu korrigerat.

Uppdaterat 2007-02-25 med namn på svesif (istf 'internationellt' eftersom det är engelska som används internationellt) - från och med atomnummer 97 skrivs grundämnets namn på svesif enligt samma system som internationellt från och med atomnummer 110.


Alla slags atomer finns i det vanliga periodiska systemet.
Joner är laddade atomer.
En positivt laddad atom av vanligt väte är detsamma som en proton.
Alltså finns protonen i det vanliga periodiska systemet.
I det kompletta periodiska sytemet finns därför även neutronen och elektronen.

 

Det KOMPLETTA periodiska systemet - liten bild 35 kB


"Endast djärva spekulationer kan föra oss vidare, inte anhopning av fakta."
Albert Einstein

    Frågan är om den marginella spekulationen i detta kompletta periodiska system är tillräckligt djärv.
Att placera neutronen och elektronen i periodiska systemet kan vara felaktigt eller meningslöst.
Men det vanliga periodiska systemet - som upprepas på tusentals websidor - kan inte föra oss vidare.