KALENDERNYTTISSN 1403-1531Sidan publicerad *<!/ 2005-05-13 Uppdaterad *<!/2005-05-13   KONTAKT

FÖRHANDSINFORMATION med anledning av att Kalendernytt nu funnits i närmare 10 än 5 år!


NYTT SPRÅK -
NYA NAMN PÅ GRUNDÄMNEN

'nu när vi vet var de finns, hur de beter sig och hur de används'
- de har ju ändrats förr


Stiftelsen Svensk Informationsförmedling utvecklar för närvarande en förenklad och internationaliserad variant av svenska språket. Den första versionen kommer att presenteras som SVESIF - SVEnska Simplifierad och Internationaliserad, Första utgåvan. Den är tänkt att vidarebearbetas och så småningom utmynna i ett nytt språk, SVESI. Kalendernytt publicerar här grundämnenas namn.

Grundämnena har i dag namn efter vem som upptäckte dem, var de råkade upptäckas eller något annat som knappast gör dem lättare att hålla reda på. Inte heller har namnen något gemensamt som visar att de är grundämnen, ändelsen -um är inte ens på engelska tillnärmelsevis konsekvent genomförd.

Svesif förenklar, i det här fallet både genom att alla grundämnen slutar på -em och att namnen återspeglar utmärkande egenskaper eller användningsområden.

Det finns en rad argument för just -em som ändelse; den för tankarna till element, system, tema i betydelsen 'stamform', grundämne som minsta signifikanta enhet (i analogi med morfem etc) och minsta kemiska enhet (atom betyder odelbar men det gäller ju bara inom kemin och inte inom kärnfysiken).

Man kan direkt se hur essentiellt ett grundämne är, de vanligaste och viktigaste har bara två stavelser i det därmed enklare namnet, de minst viktiga fyra stavelser.

En annan intressant faktor som talar för helt nya namn är att ett inarbetat namn kan styra hur man betraktar objektet. "Kväve"t ex låter livsfarligt när det i verkligheten är livsnödvändigt och inte mer kvävande än något annat,"kol" betraktas som något smutsigt samtidigt som det finns i allt levande och i stort bara där!

De första 96 grundämnena är de som förekommer i naturen (Tc bara i vissa stjärnor). Nr 98 används någon gång vid forskning och prospektering, övriga har över huvud taget ingen användning.

Tabellen är inget färdigt dokument utan ett arbetsmaterial. Den visar atomnummer, symbol, namn på svenska, preliminära (mer definitiva understrukna) namn på svesif, kortfattade motiveringar samt eventuella alternativa namn med motiveringar.


 
Nr









10 
11 
12 
13 
14 
15 
16 
17 
18 
19 
20 
21 
22 
23 
24 
25 
26 
27 
28 
29 
30 
31 
32 
33 
34 
35 
36 
37 
38 
39 
40 
41 
42 
43 
44 
45 
46 
47 
48 
49 
50 
51 
52 
53 I
54 
55 
56 
57 
58 
59 
60 
61 
62 
63 
64 
65 
66 
67 
68 
69 
70 
71 
72 
73 
74 
75 
76 
77 
78 
79 
80 
81 
82
83 
84 
85 
86 
87 
88 
89 
90 
91 
92 
93 
94 
95 
96 
Sym

He 
Li 
Be 





Ne 
Na 
Mg 
Al 
Si 


Cl 
Ar 

Ca 
Sc 
Ti 

Cr 
Mn 
Fe 
Co 
Ni 
Cu 
Zn 
Ga 
Ge 
As 
Se 
Br 
Kr 
Rb 
Sr 

Zr 
Nb 
Mo 
Tc 
Ru 
Rh 
Pd 
Ag 
Cd 
In 
Sn 
Sb 
Te 

Xe 
Cs 
Ba 
La 
Ce 
Pr 
Nd 
Pm 
Sm 
Eu 
Gd 
Tb 
Dy 
Ho 
Er
Th 
Yb 
Lu 
Hf 
Ta 

Re 
Os 
Ir 
Pt 
Au 
Hg 
Tl 
Pb 
Bi 
Po 
At 
Rn 
Fr 
Ra 
Ac 
Th 
Pa 

Np 
Pu 
Am 
Cm 
Svenska
Väte 
Helium 
Litium 
Beryllium 
Bor 
Kol 
Kväve 
Syre 
Fluor 
Neon 
Natrium 
Magnesium 
Aluminium 
Kisel 
Fosfor 
Svavel 
Klor 
Argon 
Kalium 
Kalcium 
Skandium 
Titan 
Vanadin 
Krom 
Mangan 
Järn 
Kobolt 
Nickel 
Koppar 
Zink 
Gallium 
Germanium 
Arsenik 
Selen 
Brom 
Krypton 
Rubidium 
Strontium 
Yttrium 
Zirkonium 
Niob 
Molybden 
Teknetium 
Rutenium 
Rodium 
Palladium 
Silver 
Kadmium 
Indium
Tenn 
Antimon 
Tellur 
Jod 
Xenon 
Cesium 
Barium 
Lantan 
Cerium 
Praseodym 
Neodym 
Prometium 
Samarium 
Europium 
Gadolinium 
Terbium 
Dysprosium 
Holmium 
Erbium 
Tulium 
Ytterbium 
Lutetium 
Hafnium 
Tantal 
Wolfram 
Rehnium 
Osmium 
Iridium 
Platina 
Guld 
Kvicksilver 
Tallium 
Bly 
Vismut 
Polonium 
Astat 
Radon 
Frankium 
Radium 
Aktinium 
Torium 
Protaktinium 
Uran 
Neptunium 
Plutonium 
Americium 
Curium 
Svesif
Vatem
Solem 
Perlitem 
Spastruktem 
Purifem 
Vitem 
Struktem 
Fyrem 
Reaktem 
Inertem 
Ekselem 
Anoblem 
Litem 
Erem 
Genem 
Orem 
Saltem 
Noblem 
Inselem 
Skelem 
Anolsem 
Noblitem 
Utensem 
Korodem 
Abrastem
Hemem 
Durmetem 
Terkorem 
Kondem 
Anodem 
Manomeltem 
Sekondem 
Venenem 
Fotokondem 
Likvidem 
Densnoblem 
Febremeltem 
Radiletem 
Telegravem 
Korokerem 
Korotermem 
Koreduktem 
Manumem 
Noblifortem 
Asiresem 
Solvatem 
Reflektem
Nukontrolem 
Molmetem
Alotem 
Moldendurem 
Moldenkorem 
Develem 
Fotonoblem 
Reametem
Kontrestinem 
Ergimagem 
Autopurem 
Soldaprotem 
Spekalibrem 
Fisergidem
Kataletem 
Plaserdopem 
Intrakontrem 
Kombuselem 
Terkonuklem 
Magnetem 
Molutensem 
Keramagnem 
Grafinem 
Katalymem 
Neuterabsem 
Labutem
Solitem
Ekonoblem 
Densitem
Koromaksem
Katalysem 
Molnoblem
Likvenetem
Venetanem 
Moldensem
Fudetektem 
Radivenem 
Ultifrekvem 
Teradem 
Instabilem 
Radiem 
Mifrekventem 
Fyrsolitem 
Plufrekventem 
Fisergem
Neutretektem 
Pluvenenem
Fyrdetektem 
Spektromarsem
Motivering
Ger vatten med jordens vanligaste element (O) 
Finns mest på solen 
Lättare än vatten 
Konstruktionsmaterial för rymdfart 
Renande 
Essentiellt för allt liv, finns i alla organiska ämnen (och bara där) 
Byggnadsmaterial för allt liv 
Underhåller förbränning 
Mest reaktiva 
Ne och He enda absolut inerta 
Viktigast utanför cellen 
Mest oädla av konstruktionsmetaller, bästa offeranod 
Light metal, typisk för fältspat, vanligaste stenen 
Erosionsresistent, efter syre vanligast på jorden (terra, Erde på tyska) 
Nödvändig i arvsmassan 
Viktigaste malmbildaren efter O, ingår i illaluktande ämnen (odor)
Den vanliga saltbildaren 
Den enda vanliga ädelgasen, helt ofarlig - 'no problem' 
Viktigast inne i cellen 
Viktigast i djurs och byggnaders skelett 
Isotopanalys av råolja 
Ovanligt ädel lättmetall 
Verktygsstål 
Korrosionsskyddande 
Slittåligt stål 
Livsnödvändigt i blodet 
Hårda och beständiga legeringar 
Jordens kärna anses bestå av Fe och Ni 
Leder el och värme nästan lika bra som det allra bästa(Ag) 
Offeranod 
Smälter i en människas hand 
Viktigaste halvledaren efter Si 
Används endast för sin giftverkan
Vanligast i fotoceller (förutom Si i solceller) 
Flytande i rumstemperatur 
Dubbelt så hög densitet som Ar, 25 % högre än svaveldioxid 
Smälter vid febertemperatur 
Vissa radiolariers skelett består av strontiumsulfat 
Används i tvskärmar och tillsammans med aluminium i lasergravyr 
Korrosionsbeständig även ren, oxiden beständig keram 
I legeringar som är korrosionsbeständiga vid höga temperaturer 
Ger korrosionsmotstånd i reducerande miljö 
Handgjord 
Gör noblitem korrosionsbeständigare och katalysem och solvatem hårdare 
Löses inte av några syror 
Löser 900 - 3000 gånger sin vikt av vatem 
Bästa och vanligaste spegelmaterial 
Används i styrstavar till kärnreaktorer 
Mjukare än t o m Pb
Olika modifikationer och flest antal isotoper 
Hårdgör mjuka tenn- och blylegeringar 
Korrosionsskyddar bly 
Nödvändig för sköldkörteln och därmed kroppens växt och utveckling
Ädelgas i fotolampor med solfärgtemperatur
Mest reaktiva metall, mest elektronegativa grundämne
Kontrastmedel vid tarmröntgen
Kan användas som energimagasin
Oxiden används som katalysator i 'självrengörande' ugnar
Används tillsammans med Nd i skyddsglasögon för svetsning
Används vid kalibrering av spektrallinjer
Finns enbart i mycket små mängder i malm av U
Oxiden används som katalysator vid dehydrering av etanol
Används för att dopa plast till lasermaterial
Intravenöst kontrastmedel
Stabilisatorer för bränsleceller
Tillsätts bla Ni för att kyla reaktorstavar
Högsta magnetiska momentet av alla naturliga grundämnen
Minskar hårdheten hos bl a V
Keramiska magneter
Kan användas för att påverka kornstorlek och styrka hos rostfritt stål
Kan användas som katalysator vid polymerisation
Absorberar termiska neutroner 
Används till laboratorieutensilier
Den metall som vid uppvärmning kvarstår längst i fast tillstånd
Billigaste ädelmetallen efter silver
Högsta densiteten av alla grundämnen
Mest korrosionsbeständiga metallen
Används i avgasrenare
Mjuk ädelmetall 
Flytande, ytterst giftig metall
Giftig metall som löses i etanol
Mjuk tät (tung)
Används till branddetektorer och sprinklar
Första radioaktiva, 250 miljarder gånger så giftigt som vätecyanid
Det allra minst vanliga av alla naturliga grundämnen 
Radioaktivitet ur marken
Instabilaste av de första 101 elementen
Miljoner gånger så radioaktivt som uran
99,9% mindre vanligt än närmast vanligare(Pa)
Oxiden har högsta smältpunkten
1000-2000 gånger så vanlig som närmast mindre vanliga(Ac)
Fissionsenergi
Används i neutrondetektorer
Mest giftiga (lägsta gränsvärdet av alla grundämnen)
Jonisationskälla i branddetektorer 
Alfapartikelkälla för spektrometer på marslandaren
Alternativ Svesif
 
 

Netreflektem
Konservem
 
 
 
 
 
 
 
 

Herem
Protem
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Rometem
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Redukorem
Astromanem
 
 

Superkondem
 

Trimodem
Proflamem
Vensemetem
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Konokerem
 
 
 
 
 

Reservem
 
 
 
 

Haloradem
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 

Motivering till alternativ
 
 

Reflekterar neutroner 
Bakteriedödande
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Viktig i proteiner 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Röd metall 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

I vissa stjärnors spektra 
 
 

Allra bästa ledaren 
 

Tre modif i vanlig temp
Flame-proofing
Giftig halvmetall
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Starkt bundet med Zr
 
 
 
 
 

Valutareserv i alla tider
 
 
 
 

Radioaktiv halogen
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 

Fredrik Flink 2005-05-13

PS. Felstavning av kombuselem rättad 2005-10-30
      Alternativa namn strukturerade i tabellen 2006-01-08