KALENDERNYTT   ISSN 1403-1531  Sidan publicerad *<\q   2005-10-30   Uppdaterad *<\q   2005-10-30    KONTAKT

 

 

 
 
 

ONÖDIGA BOKSTÄVER BEHÖVS

SVESIF är en förenklad variant av svenska språket som svensk.info nu utvecklar. Här behövs inte bokstäverna C, W och X - så vad ska man använda dem till? Efter publiceringen av namn på grundämnen tar vi nu ett litet steg till.

Bokstaven C har samma ljudvärde som S (eller K), X utläses alltid som ett K framför ett S och W räknas till och med som samma bokstav som V. I den mån de förekommer i svenskan utläses Q alltid som K och Z alltid som S. Om man sneglar på de enkla principerna i bl a Esperanto så skulle dessa bokstäver vara onödiga. Ett enda ljud ska alltid skrivas med en enda bokstav - och en enda bokstav ska alltid utläsas med ett enda ljud. Steg två i sjösättningen av Svesif blir därför att plocka bort dessa bokstäver och steg tre att avgöra om de gamla tecknen ska användas till något annat när de (till skillnad från å, ä och ö) ändå finns på alla tangentbord.

En bokstav per ljud

Det finns faktiskt ett par vanliga ljud som är så rena att de till skillnad från X kan ljuda under obegränsad tid men ändå inte kan skrivas med särskilda bokstäver. Vi bortser från det unikt svenska sje-ljudet som är närmast omöjligt för en utlänning att uttala och för övrigt ersätts med tje-ljud även av många ursvenskar, främst i Stockholmsområdet. Just tje-ljudet stavas annars med K, KJ eller TJ utan någon regel att hålla sig till. Om man i stället stavade med C så skulle det kunna förväxlas med s-ljudet - betyder "cykling" kyckling eller cykling? C är för etablerat i andra tillämpningar. Z däremot används nästan inte alls i svenskan. Det får därför beteckna tje-ljudet i Svesif, liksom det ibland har ett liknande ljudvärde i polska och ryska.

Inte heller det rena ng-ljudet kan skrivas med en bokstav. Det måste vi ändra på. Tänk dig ett gement g i den något enklare av dess alternativa former  - redan det är väldigt likt ett gement q. Lägg därtill att det fonetiska tecknet för ng-ljudet (ännu ett bevis för att det är ett enda ljud) ser ut som ett n upptill och ett g nertill så behöver man bara flytta upp den nedre svängen så blir det helt enkelt ett q - som finns på alla tangentbord och dessutom har ett traditionellt ljudvärde som k dvs ett tonlöst g.

Det är inte oprövat att ge traditionella tecken ett nytt ljudvärde. I språket på Marshallöarna utläses & inte alls som "och" eller "et" utan som ett vokalljud mellan E och I.

Bokstäver som symboler

Det är inte heller oprövat att göra begreppssymboler av traditionella bokstäver, det är tvärtom självklart i moderna språk. Frågetecknet ? har sitt ursprung i ett q med ett o som så småningom sattes som en punkt under q. Bokstäverna var helt enkelt de första och sista i det latinska ordet för sökande, "quaestio". Utropstecknet ! kommer på samma sätt från latinets glädjeutrop "Io".

Finns det något annat grundläggande begrepp som med fördel skulle kunna skrivas som symboler med någon av de kvarvarande bokstäverna C, W och X ? Om man börjar leta under C i ett engelskt lexikon så kommer man strax till ordet "care" som kan betyda både "försiktighet", "omvårdnad" och "bry sig om" - och dessutom motsvarande imperativ, "var försiktig" och "ta hand om (detta)". Det är en viktig och ofta brådskande instruktion - "hanteras varsamt", "låt stå" eller "spara". I förkortningen c/o som dessutom blivit en symbol betyder C just "care". Grafiskt kan C tänkas som något omfamnande.

En mer uttrycklig varning skrivs på engelska "warning" och ett ord som är mer likt på svenska får man leta efter. W får därför stå för en akut varning att hålla sig borta. Grafiskt är det spetsigt dvs 'farligt' och dessutom dubblerat. Med lite fantasi kan man se en brant varggrop med en spetsad påle i mitten.

Bokstaven X används redan, även i konkret mening, för att kryssa över något som inte gäller. Den kan också betyda hemlig eller oavgjord.
 
 
 
 
 

Fredrik Flink 2005-10-30