Cykel o Spår Uppdaterat 1998-01-28 KONTAKT
 

ORDLISTA

När vi började gå igenom, förklara och kommentera facktermer under vinjetten ABCykel & Spår i nr 5/96 hade vi problemet att vi var tvungna att från början få med allting under respektive bokstav. Läsaren i sin tur var tvungen att hitta rätt nummer av tidningen. Nu är det enklare för alla.

Acceleration Ändring av hastighet dvs fart och/eller riktning. I en kurva ändras riktningen genom sidoacceleration vilket ger en reaktion i form av centrifugalkraft.

Anordnad rälsförhöjning Höjdskillnaden mellan yttre och inre rälen, som anordnats för att kompensera en del av den sidoacceleration som uppstår när tåget går genom en kurva.

ATC Automatic Train Control, säkerhetssystem som numer finns på de flesta viktigare järnvägar i Sverige. Bromsar automatiskt om tåget kör för fort eller mot stoppsignal. Möjlighet finns dock för lokföraren att i vissa situationer koppla ur systemet och köra i högst 40 km/h.

Avreglering Att öppna järnvägsnätet för konkurrens mellan olika bolag inom gods- eller persontrafik.

Ballast Grus eller hellre makadam upp till knytnävsstorlek som bär upp sliprarna på vilka rälsen vilar.

Bana I stort synonymt med järnväg. Består konkret av banvall, broar, tunnlar, trummor, spår och installationer.

Bank Banan går på en bank när terassbotten ligger över markplanet, dvs när man höjer upp i stället för att schakta ner banvallen.

Banklass Banklasserna A-D innebär bl a olika slipersavtånd och olika axellast vid olika hastigheter.

Bankrön Banvallskrön, banunderbyggnadens överyta.

Banvall Utgör tillsammans med broar och trummor banans underbyggnad, vilken bär upp ballast och spår som utgör överbyggnaden.

Banverket är den myndighet som ansvarar för bygge, drift och underhåll av järnvägarna. Utgjordes förr av SJ:s banavdelning men SJ sköter i fortsättningen bara själva tågen, åtminstone när även ansvaret för trafikledningen den 1 november efter stor förvirring slutligen(?) flyttas över till Banverket.

Befästningsmedel Fästmedel såsom rälsspik, rälsskruv, låsspik, fjäderspik, pandrolfäste, Heybackfäste etc som fäster rälerna vid sliprarna. Valet av fästmedel påverkar största hastighet mm som kan tillåtas på banan.

BEST-arbeten Ban-, el-, signal- och telearbeten vid järnvägsbyggnad.

Betongsliprar ger större livslängd och stabilare spårläge än träsliprar. Man slipper också impregnera med kreosot.

Buss Enligt Vägtrafikkungörelsen och Fordons-kungörelsen "Bil som är inrättad för befordran av flera än åtta personer utöver föraren, även om bilen dessutom är inrättad för annat ändamål."

Cirkulärkurva Den del av en kurva som utgör en cirkelbåge. Sidoaccelerationen och i praktiken centrifugalkraften är här konstant vid konstant fart. Mellan rakspår och cirkulärkurva krävs normalt en övergångskurva i form av en parabel eller en klotoid.

Cykel Enligt Vägtrafikkungörelsen och Fordons-kungörelsen "Fordon som är avsett att drivas med tramp-eller vevanordning och ej är lekfordon" eller "Eldriven rullstol som föres av den åkande och är konstruerad för en hastighet av högst 15 kilometer i timmen".

Cykelbana Enligt Vägtrafikkungörelsen "Väg eller del av väg som är utmärkt som cykelbana med härför avsett vägmärke".

Cykelfält Enligt Vägtrafikkungörelsen "Särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande och mopedförare".

Cykelkärra Enligt Fordonskungörelsen "Fordon som är avsett att dragas av moped eller cykel och ej är sidvagn. Tillkopplad cykelkärra anses dock ej som särskilt fordon."

Cykelöverfart Enligt Vägtrafikkungörelsen "Del av väg som är avsedd att användas av cyklande eller mopedförare för att korsa körbana eller cykelbana och som anges med vägmarkering eller vägmärke. Cykelöverfart är bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler eller av polisman och i annat fall obevakad."

Deceleration Negativ ändring av hastighet, retardation, bromsning.

Dubbelspår ger mångdubblad kapacitet jämfört med enkelspår. Kostnaden vid nybyggnad är 25-40 % högre än för enkelspår men ombyggnad av enkelspår till dubbelspår är betydligt dyrare.

Elektrifiering av en järnväg minskar drastiskt utsläppen och ger ökad flexibilitet och effektivitet i bannätet genom att ellok kan användas hela vägen.

Enkelspårsdrift på dubbelspår tillgrips då det ena spåret ej är tillgängligt pga banarbete etc. Ger ofta upphov till förseningar.

Falsk rälsförhöjning Negativ anordnad rälsförhöjning, ett spår kan vara "feldoserat" t ex för att kunna passera ett viktigare spår vars geometri inte får påverkas.

Fjärrblockering (FJB) Styrning av stationer och signaler från en tågledningscentral. Förutsätter linjeblockering, dvs att sträckan mellan stationerna delas in i block, med varsin signal som visar om sträckan är fri så att nästa tåg kan passera.

Folding bike se Hopfällbar cykel.

Fordon Anordning på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad för färd på marken och ej löper på skenor. Fordon indelas i motordrivna fordon, släpfordon, terrängsläp, efterfordon, sidvagnar, cyklar, hästfordon och övriga fordon.

Fria rummet Normalsektionen för fria rummet är det utrymme utmed spåret inom vilket fasta föremål med vissa undantag inte får förekomma. Det handlar om 2,6 meter från centrumlinjen.

Geometrisk standard omfattar kurvradier, utformning av övergångskurvor och lutningsförhållanden.

Grafisk tidtabell visar i form av diagram hur tågen går och var möten och omkörningar etc kommer att ske.

Grenspår Spår som avviker från stamspåret i en växel.

Grön el kallas elenergi som produceras genom förnybara energikällor, nyinstallerad vattenkraft brukar dock undantas. SJ ska inom ett par år övergå till att enbart använda grön el för tågdriften vilket kostar några öre mer per kWh.

Halvbom Bom som täcker halva körbanan vid järnvägskorsning.

Handbroms förekommer som fälgbroms eller någon gång som trumbroms. Minst en handbroms bör finnas på cykeln. Barncykel bör ej ha enbart handbroms.

Hastighet består egentligen av fart och riktning. Mäts i kilometer per timme (km/h) men i beräkningar används oftast den enklare SI-enheten 1 meter per sekund som motsvarar 3,6 km/h.

Hastighetshöjande åtgärder kan innebära rätning av kurvor, ökning av rälsförhöjning("dosering"), byte av grusballast till makadam, byte till hey-back-befästning mellan räls och träslipers samt uppgradering av signalsystemet.

Helbom Bom som täcker hela körbanan vid järnvägskorsning.

Hopfällbar cykel bör vara så liten och lätt att den verkligen är praktisk att ta med på tåg etc, utan att för den skull vara ostadig eller obekväm att cykla på. Den får alltid tas med i väska på SJ-tåg om inga delar sticker ut och den inte blockerar för andra resenärer. Läs vår testrapport om Brompton.

Huvudspår Spår för den reguljära tågtrafiken, till skillnad från sidospår och industrispår.

Huvudtågväg Den vid infarten till station rakaste tågvägen om ej annat föreskrivits.

Högfartsbana Järnväg som byggs med stora kurvradier(5000-15000 m) för hastigheter på 300-400 km/h. Det kan vara svårt att få plats med långsammare tåg bland de snabbare.

Högfartståg går i 300-400 km/h på mestadels egna nybyggda banor, till skillnad från snabbtåg som går i 200-250 km/h på mestadels befintlig järnväg. Gränserna är dock tänjbara.

Industrispår Järnvägsspår för vagnrörelser till och inom industrier och hamnar.

Innerbågväxel Växel där kurvspåren kröker åt samma håll.

Interkontinentaltåg Framtida högfartståg som på något dygn kan komma att nå mellan samtliga kontinenter.

Järnväg System för spårtrafik på egen banvall som endast får beträdas där det särskilt framgår att det är tillåtet, skiljer sig från spårväg även genom laftade räler och högre linjespänning.

Järnvägsinspektionen har överinseendet över svensk spårtrafik - inte bara järnväg utan också spårväg och tunnelbana. Tillsynssektionen utövar tillsyn över trafiksäkerheten och transport med farligt gods samt utreder allvarligare olyckor och tillbud. Regelsektionen prövar bl a tillstånd till trafikutövning och spårinnehav samt godkänner fordon, spåranläggningar, instruktioner och utbildningsplaner. Olyckor där någon människa skadats allvarligt eller materiel fått skador för miljonbelopp, samt tillbud till sådan olycka, skall omedelbart anmälas till Järnvägsinspektionen.

Järnvägsplan ska enligt en ny lag upprättas av den som tänker bygga en järnväg. Bland annat ska miljöpåverkan och markanspråk beskrivas, planen ska ställas ut och samråd ske med fastighetsägare, kommuner och länsstyrelser.

Kapacitet på en järnväg avser antalet tåg per tidsenhet, t ex dygn eller maxtimme, som kan belägga en sträcka.

Kardancykel drivs via en kardanaxel inbyggd i bakgaffeln i stället för kedja. Se nr 2/95.

Kategori B-tåg Tåg med mjuk boggie som ger mindre påfrestningar på spåret vid kurvtagning än kategori A-tåg med äldre, stel boggie, och därför kan tillåtas köra ca 10 % fortare i kurvorna.

Klotoid Kurva med linjär krökningsändring, övergångskurva mellan rakspår och cirkulärkurva.

Koldioxid är inte giftig men bidrar till växthuseffekten och kan inte reduceras med katalysator. Biobränslen ingår däremot i kretsloppet, dvs tar på lång sikt upp lika mycket koldioxid som släpps ut.

Koloxid är en giftig komponent i bl a bilavgaser.

Kolväten är en stor grupp ohälsosamma och miljöfarliga ämnen i avgaser som minskar med hetare och effektivare förbränning.

Kommunikationskommittén som just presenterat sin slutrapport har bland annat haft i uppdrag att lägga fram en strategi för ett långsiktigt hållbart system med minskat transportbehov.

Kontaktledning Luftledning för strömförsörjning till ellok.

Krökning av järnvägsspår i kurva anges som inverterade kurvradien 1/R med enheten 1 per m.

Kväveoxid är en försurande ohälsosam komponent i avgaser som ökar med förbränningstemperaturen.

Körbana Enligt Vägtrafikkungörelsen "Del av väg som är avsedd för trafik med fordon, dock ej cykelbana eller vägren".

Light-Rail LRT, snabbspårväg på mestadels egen banvall.

Linjeblockering LJB Bara ett tåg åt gången får belägga en sträcka. Genom att dela in sträckan i delavsnitt, s k block, får fler tåg plats på spåret vid enkelriktad trafik. Vid infarten till varje blocksträcka finns en signal som visar om sträckan är fri eller ej. Anläggande av fler linjeblock är ett sätt att öka kapaciteten.

Linjen Banan utanför stationernas gränser.

Linjerätning Ombyggnad/nybyggnad på kortare sträcka av järnväg till rakare linjeföring, främst för att få bort lokala hastighetsnedsättningar.

Länsjärnväg Järnväg som inte hör till stomnätet.

Matartrafik är t ex länståg, bussar och cykel som "matar fram" resenärer till fjärrtåg.

Miljödataprogrammet från SJ jämför lättfattligt utsläppen beroende av färdmedelsval. Se nr 5/96.

Mötesstation Station med mötesspår för tågmöten.

Nollvisionen innebär att ingen männsika ska skadas svårt eller dödas i vägtrafiken.

Plankorsning Enligt Vägtrafikkungörelsen "Korsning i plan mellan väg och sådan järnväg eller spårväg som är anlagd på särskild banvall".

Planskildhet Planskild korsning, plats där väg och järnväg korsar varandra i olika plan dvs vägen går under eller över järnvägen.

Punkteringssäkra däck kan antingen vara av Kevlar-typ med slang eller av massiv Uretan-typ.

Radie R, "Avståndet mellan passarspetsarna" när man ritar en kurva, omräknat till verklig skala, mindre radie innebär skarpare kurva.

Rangerbangård Plats där vagnar från inkommande tåg eller lokal trafik sorteras och sätts ihop till tågsätt.

Räl "Järnvägsskena"

Räls Egentligen plural av räl, "skenorna" som tåg och spårvagnar rullar på.

Rälsförhöjning Det att den yttre rälen i en kurva läggs högre än den inre rälen, "dosering".

Rälsförhöjningsbrist Teoretisk rälsförhöjning minskad med anordnad rälsförhöjning, ett slags mått på den okompenserade sidoaccelerationen eller "centrifugalkraften".

Rälsförhöjningsramp Spåravsnitt där den anordnade rälsförhöjningen ökar eller minskar, bör sammanfalla med övergångskurva.

Rälsförhöjningsöverskott Anordnad rälsförhöj-ning minskad med teoretisk rälsförhöjning

Rälsvikt Vikt per meter i kg, mått på hur kraftig rälsen är, vanliga rälsvikter är 43, 50 och 60 kg/m.

Shortline Matarlinje med godståg, ofta driven av mindre bolag.

Sidoacceleration Ändring av rörelseriktning vid gång i kurva, ger som reaktion centrifugalkraft som kan kompenseras med tyngdkraft genom anordnande av rälsförhöjning.

Sidospår Spår som tills killnad från huvudspår eller tågspår normalt ej är avsett för tågrörelse, vissa linjer med delvis nedlagd trafik samt de spår som används för växlingsrörelser på bangårdar.

Sidotågväg Annan tågväg än huvudtågväg, sidospår på station avsett för tågmöte.

Skarvspår Spår med öppna rälsskarvar som medger rörelser vid temperaturförändringar.

Skyddsräler läggs innanför rälerna för att hålla tåget kvar på banan där konsekvenserna av en eventuell urspårning bedöms särskilt allvarliga såsom i tunnlar, på och under broar.

Skyddsspår Säkerhetsanordning i form av en växel mot en stoppbock för att förhindra att vagnar rullar ut på huvudlinje från anslutande industrispår eller sidospår.

Sliper Den "tvärslå" av trä eller hellre betong som rälerna är fästade vid.

Snabbtåg Tåg som normalt går i 200-250 km/h på befintlig bana, t ex X2000-tågen, till skillnad från högfartståg som går i 300-500 km/h på egen bana (hittills går bara franska TGV i 300 km/h).

Spår består av räler och sliprar som vilar i ballast av grus eller makadam på banvallen. En bana kan ha flera spår t ex ett dubbelspår.

Spårdon Samlingsterm lanserad av COSINUS för att beteckna lok, vagnar, dressiner, spårtaxifordon, linbanekorgar, magnetsvävare och maskiner som går på spårled.

Spårled Samlingsterm lanserad av COSINUS för att beteckna järnvägar, spårvägar, tunnelbanor, linbanor, bergbanor och spårtaxibanor över, på eller under något område dit utomstående har och/eller eljest skulle ha haft tillträde.

Spårledning Anordning för linjeblockering eller bomfällning som utnyttjar tågets kortslutning mellan rälerna.

Spårtaxi Datorstyrd spårtrafik för individuell direktresa på finmaskigt, lokalt bannät byggt på pelare, hittills ingenstans utbyggd i full skala.

Spårtrafik innefattar närmast järnväg, spårväg och tunnelbana.

Spårvidd Det minsta avståndet mellan de båda rälshuvudena inom området 0-14 mm under räls överkant.

Spårviddsväxling innebär att ett tåg kan köras på olika spårvidder utan omlastning. Tåget passerar sakta över en spårviddsväxel som automatiskt ändrar spårviden i tågets speciella boggier.

Spårväg System för spårtrafik i gaturum, ett flertal definitioner av skillnaden mot järnväg förekommer.

Stamspår Det raka spåret i rak växel och det ursprungligt raka spåret i krökt växel.

Sth Största tillåten hastighet

Tandemcykel Enligt Fordonskungörelsen "Cykel som är inrättad för att drivas av två eller flera personer.

Teoretisk rälsförhöjning Den rälsförhöjning som skulle behöva anordnas för att precis motsvara sidoaccelerationen.

Tunnelbana System för spårtrafik utan plankorsningar.

Tvåströmsvagnar Motorvagnar som kan gå både på spårväg och järnväg och växlar mellan olika spår- och strömsystem utan att behöva stanna.

Tågspår Spår som är avsett för tågrörelse

Vertikalkurva Övergång mellan plant och lutande spåravsnitt eller mellan olika lutningar, krävs där skillnaden är mer än 1 promilleenhet, större vertikalradie ger mjukare övergång.

Väg innefattar enligt Vägtrafikkungörelsen bl a "led som är anordnad för cykeltrafik".

Vägskyddsanläggning Skydd vid plankorsning som varnar trafikanter för ankommande tåg, t ex med ljus/ljud-signalering.

Ytterbågväxel Växel där kurvspåren kröker åt motsatt håll.

Övergångskurva Spårdel där krökningen (1/kurvradien) kontinuerligt ökar eller minskar, t ex mellan rakspår och kurva.

Övergångsställe Enligt Vägtrafikkungörelsen "Del av väg som är avsedd att användas av gående för att korsa körbana eller cykelbana och som anges med vägmarkering eller vägmärke.