Cykel o SpårISSN 1400-7908 Sidan publicerad 1998-01-26Uppdaterad 1998-11-11  KONTAKT
 
 

NYHETSREFERAT

 

Biljett i mobilen 11 november

 
Att beställa biljett i telefon är inget nytt. Snart kan man ha biljetten i telefonen. Mobiltelefonernas kort tillåter lagring av information som kan avläsas av tågmästaren. SJ:s årskortsresenärer kan på prov redan i höst ha platsbiljetten i telefonen.
Aktuellt om transporter 15/98
 
 

Vetlanda förändrar resvanorna 11 november

 
Vi är inte hjälplösa offer för omständigheter utanför vår kontroll. Det visar ett utvecklingsprojekt i Vetlanda. För att undvika allvarliga framtida miljöstörningar behöver vi förändra våra resvanor likaväl som att utveckla mer miljöanpassad teknik. I Vetlanda har kommunen tilsammans med Vägverket och forskare drivit ett unikt "Community-Intervention-projekt" som syftar till att ändra beteenden genom att människor påverkar varandra i olika nätverk - arbetsplatser, jaktlag, idrottsföreningar, vänkretsar, yrkessammanslutningar, grannskap mm. Dessa processer kan bli självgående när ca 20 % ändrat sitt beteende. Projektet, som är välkänt bland Vetlandaborna, är förbluffande framgångsrikt och har hittills lett till att cyklandet i kommunen har ökat, resor till och från arbete och skola har spritts på flera färdsätt, samåkningen har ökat och kollektivresenärerna har stärkts i sina resval.
Aktuellt om transporter 14/98
 
 

Järnvägsinspektionen 10 år 5 oktober

 
Järnvägsinspektionen firar liksom Banverket tioårsjubileum. En sammanställning av de tio årens händelser, däribland olyckan i Lerum som kom att förändra säkerhetstänkandet inom svensk järnvägstrafik, återfinns i tidningen Järnvägsinspektionen informerar 4/98
 
 

Viktigt att cykelhjälmen sitter rätt! 23 september

 
Sitter cykelhjälmen fel på huvudet kanske den inte alls ger något skydd vid en olycka! Det är bara alltför vanligt att hjälmen sitter för högt i pannan och därmed inte skyddar som den borde. Hjälmen ska sitta långt ner för att ge ett fullgott skydd - det är nämligen i pannan och tinningarna, som 70 procent av islagen vid cykelolyckor träffar.
 
Studier av hjälmar som varit med vid olyckor visar att islagsmärkena ofta sitter precis i nedre framkanten av hjälmen. Näst vanligaste islagstället är bakhuvudet (cirka 12 procent) och sidorna av huvudet (8 procent vardera). Hjässan på hjälmen får i bara 2 procent av fallen ta emot slag. När det gäller olyckor mellan cyklister och motorfordon är det vanligt med fler än ett islag. Då är det viktigt att hjälmen också sitter kvar på huvudet.
 
Det har gjorts flera studier på cykelolyckor och hjälmars skyddsförmåga. De visar att hjälmar är effektiva och ger bra skydd, men också att det är viktigt att hjälmen sitter rätt. Förutom hjälmens placering på huvudet är det viktigt att banden är rätt justerade. De ska vara justerade så att hjälmen hålls kvar i det läget, också vid en svår olycka.
 

Hjälm på rätt sätt

Börja med att få hjälmen så långt ner på huvudet som möjligt. Hjälmen ska vara lagom stor - en för liten hjälm känns ofta större om den skjuts för långt bakåt, vilket är fel.
 
Välj så tunna kuddar som möjligt uppe i hjälmen, eller om hjälmen hålls på plats med något band, se till att hjälmen kommer ner och inte svävar en bit över huvudet. Om du ska ha en mössa under hjälmen - välj en tunn - och ta bort eventuella komfortkuddar. En tjock mössa gör att hjälmen kommer så högt upp att pannan blir oskyddad!
 

Ställ in banden, även om det tar tid!

Hjälmen kan inte hållas på plats utan rätt inställda band. Det gäller inte bara att spänna åt under hakan, utan de olika banddelarna måste vara lagom långa. De flesta hjälmar har en bandslinga på vardera sida som går från nacken till tinningarna. På bandet sitter ett spänne som fäster hakbandet. Om det är svårt att få hjälmen att sitta lågt i pannan så kan man flytta hakbandet framåt genom att maka spännet framåt längs sidobanden.
 
Det finns också hjälmar som har ett hakband som går från tinning till tinning. Hakbandet hålls i läge genom ett band på vardera sida från hjälmens bakkant. Där kan man justera både hur långt bandet ska vara och hur långt ner på hakbandet som nackbandet ska komma. Det är viktigt att de bägge nackbanden kommer ganska långt ner, annars finns
risk att hjälmen kan dras av i bakkant. Pröva så att hjälmen inte går att lyfta i bakkant.
 
Hjälmen sitter rätt om den sitter ganska stabilt på huvudet och långt ner i pannan, redan innan hakbandet är knäppt. När hakbandet är stängt ska hjälmen gå att flytta högst ett par centimeter upp och ner.
 
Det finns barnhjälmar som har för långa band, som inte går att göra tillräckligt korta. Om du har fått en sådan hjälm så bör du gå tillbaka till butiken och klaga.
 

Grönt spänne öppnar lättare

Grönt spänne finns på småbarnshjälmar. Det är till för att minska risken att barn råkar ut för kvävningsolyckor. Småbarnshjälmar ger samma skydd som cykelhjälmar, bortsett från att det gröna spännet ska kunna öppna vid belastning.
 
Risken att spännet ska gå upp i en cykelolycka är liten. Prov som Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, gjort med simulerade cykelolyckor visar att det gröna spännet håller också för vuxna, i farter över 30 km/tim. Om barnet blir påkört av en bil och släpas med finns risk för att spännet kan gå upp, därför varnar man för att använda småbarnshjälmen i trafik. Någon större risk för att det ska hända vid en olycka med t ex barn i cykelsits finns inte.
 
Viktigt! Lita inte på att det gröna spännet skyddar mot kvävningsolyckor. Det händer kvävningsolyckor med barn, både med och utan hjälm. Risk finns alltid om lekredskapen har öppningar där ett barn kan få igenom kroppen men inte huvudet. Det inträffar dock mycket få olyckor och tillbud med kvävningsrisk. Däremot är det mycket vanligt att barn cyklar omkull och slår i huvudet. Det är en av de vanligaste allvarliga barnolyckorna. Där ger småbarnshjälmen eller cykelhjälmen ett bra skydd. Lekhjälmar eller hockeyhjälmar har inte spännen som öppnar vid belastning.
 
Moderna hjälmar är designade så att de precis täcker den del av huvudet som regelverket kräver. Det gör att hjälmarna blir snyggare och svalare. Det gör det viktigt att placera hjälmen rätt, men också svårare att få den att sitta i läge, jämfört med en gammal hjälm som täcker en större del av huvudet.
 

Cykelhjälmar åldras

Kassera en hjälm efter tio år. Använd inte längre en EPS hjälm, en frigolithjälm, utan hårt skal. Den ger dåligt skydd. Den är troligtvis också åldrad. Hjälmar av EPP, expanderad polypropen, är tåligare och åldras långsammare. Hjälmar utan ytterskal glider sämre mot
asfalt och ökar risken för nackskador.
(Artikel från NTF:s tidning Säker Trafik 2/98)
 
 

Fortsatt tunnelbygge vid Hallandsåsen? 10 september

 
Den nuvarande politiska majoriteten i Båstad lämnar dörren öppen för ett fortsatt tunnelbygge vid Hallandsåsen. Det visar en genomgång av de lokala partiernas inställning till tunnelbygget som Nordvästra Skånes Tidningar har gjort.
 
Bara Bjärepartiet (ett mandat av 49 i fullmäktige) och ny demokrati (1 mandat) har sagt definitivt nej till en tunnel. Men de övriga partierna ställer en rad villkor för att projektet ska återupptas.
 
Det hindrar inte att många invånare i Båstad och på Bjärehalvön
är tunnelmotståndare. Till kommunen har inlämnats en lista med
1 188 namnunderskrifter där det krävs ett stopp för
tunnelprojektet.
(TT)
 
 

Värmlandstrafik kör in i Norge 10 september

Från den 27 september kommer fyra av Värmlandstrafiks tåg att fortsätta till Kongsvinger i Norge i stället för att vända i Charlottenberg. I Kongsvinger finns sedan lokaltåg till Oslo. Järnvägar! 1998-09-06
 
 

Posten tar tåget igen 10 september

Från september 1999 kommer det mesta av B-posten att återigen gå med tåg genom Sverige. De framtida posttågen skall gå med 160 och senare 200 km/tim.
Järnvägar! 1998-09-06
 
 

Stora Bält tar 60 % av flygresenärer 31 augusti

Under första halvåret har 225 000 passagerare lämnat flyget till förmån för tågen via den fasta förbindelsen över Stora Bält, rapporterar tidningen Tåg i senaste numret. Tåget har fått över 40 % nya resenärer samtidigt som flygplatsen vid Odense förlorat 60 % av sina resenärer.
Tåg 6/98
 

Dagligt persontåg på prov till Filipstad 31 augusti

Filipstad får under ett försöksår en morgonavgång mot Kristinehamn med anslutning till Stockholm och en kvällsavgång i andra riktningen. På fredags- och söndagskvällarna fortsätter tåget till Hällefors varifrån man också kan åka på måndagsmorgnarna.
Tåg 6/98
 
 

Sommarens X2-problem i sammanfattning 31 augusti

Den 24 juni upptäcktes sprickbildningar i ett hjul efter en rutinkontroll av ett X2-tåg. SJ beslutade då att undersöka samtliga hjul från samma leverans och fann sju felaktiga hjul på tre tåg. Enligt SJ var det dock ingen akut fara. Den 29 juni drabbades ett annat tåg av axelbrott till följd av en rostskada, varpå man beslöt att kontrollera lager och axeltappar på samtliga vagnar i X2-tågen och under tiden sätta ner högsta hastighet till 160 km/h.
Tåg 6/98
 

Hjulringar bort efter tyska katastrofen 31 augusti

Orsaken till den tyska snabbtågskatastrofen den 3 juni, som slutligen befanns ha krävt 100 dödsoffer, var en sprucken hjulring. Tåget tillhörde den första generationens ICE-tåg som från början hade helhjul vilka byttes till hjul med gummimellanlägg och separat hjulring efter problem med vibrationer. Efter olyckan beslöt DB att dessa tåg inte fick användas innan de fått hjulen utbytta till helhjul.
Tåg 6/98
 

Sprucket helhjul orsakade urspårning 31 augusti

Ett brittiskt Intercitytåg spårade ur i 160 km/h den 16 juni. Nio passagerare fick lindriga skador. Orsaken var ett sprucket helhjul, alltså utan hjulring. Samtliga InterCity-225 togs ur trafik och ultraljudsundersöktes utan att något fel hittades.
Tåg 6/98
 

1 månad Västra Götaland för 1400 kronor 31 augusti

Regiontrafiken i Västra Götaland kommer från årsskiftet att sälja ett månadskort för 1400 kronor som gäller för all kollektivtrafik i det nya storlänet. Man kan också köpa ett dagskort för 180 kronor.
Tåg 6/98
 

Landskrona väntar på något gott 31 augusti

På grund av banarbeten ersattes Pågatågen till Landskrona av bussar 29 juni-2 augusti. I gengäld får man från år 2000 Västkustbanans genomgående trafik som ska använda den upprustade banan och fortsätta mot Helsingborg på ny bana som nu byggs för 250 km/h.
Tåg 6/98
 

SL får ha övervakningskameror 31 augusti

Länsrätten har gett SL klartecken att använda övervakningskameror i de nya C20-tunnelbanevagnarna under förutsättning att man upplyser resenärerna om att vagnarna är TV-övervakade.
Tåg 6/98
 

Inget halvfjers på Öresundsbron 31 augusti

Svensk personal ska tala svenska och dansk personal ska tala danska i trafiken över Öresundsbron. Det ger bästa säkerheten, enligt SJ och DSB. Uttalet ska vara långsamt och skriftspråksnära utan slanguttryck, en dansk förare ska t ex uttala 150 som et-fem-nul.
Tåg 6/98
 

Urspårning på dåligt spår 31 augusti

Femton personer skadades, varav fyra allvarligt, när en vagn spårade ur och välte i låg fart på museibanan mellan Fågelsta och Vadstena den 18 juli. Infartskurvan till Vadstena station hade dåliga sliprar och dåligt spår och museiföreningen hade efter anmärkning från Järnvägsinspektionen tagit fram en plan enligt vilken spåret skulle ha åtgärdats år 2000. -Sett ur resandesynpunkt har vi inte haft en så här allvarlig olycka på flera år, säger Anders Lundström på Järnvägsinspektionen, som är förvånad över att en urspårning i 10-15 km/h kunde få så pass allvarliga konsekvenser. - Vi får nu ta skärpta generella regler under övervägande.
Tåg 6/98
 

Snabbspårvägen fortskrider 31 augusti

Tidningen Tåg har i nr 5 ett utförligt reportage om bygget av snabbspårvägen i Stockholm. Konventionella schaktarbeten och brobyggen har nu avlösts av järnvägsspecifika arbeten och det börjar synas att det är spår som byggs.
Tåg 5/98
 

Sommarens riksdagsbeslut i sammandrag 31 augusti

Tidningen tåg redogör vidare för riksdagens beslut, bl a att det inte blir någon dieselskatt för järnvägsfordon och att Rikstrafiken ska upphandla olönsam trafik.
Tåg 5/98

Glesbygdsverket till attack mot SJ 10 augusti

På vilket sätt arbetar SJ för en bra järnvägstrafik i hela landet? Det frågar Glesbygdsverkets generaldirektör Marianne Stålberg, Östersund, i ett ilsket brev till SJ:s
generaldirektör Daniel Johannesson.
 
Marianne Stålberg har reagerat på uttalanden av SJ:s nye generaldirektör att SJ inte ska ägna sig åt regionalpolitik och att SJ inte kan betala olönsam tågtrafik.
 
Hon vill veta vilket ansvar SJ känner för att hålla järnvägstrafiken
vid liv i hela landet.
- Enligt regeringens proposition om kommunikationer ska varje transportslag för sig ha som delmål att främja en positiv regional utveckling. Detta för att utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas och motverka nackdelar av
långa transportavstånd, skriver Marianne Stålberg.
 
Daniel Johannesson säger sig förstå frågan men anser att Stålberg skjuter över målet.
- Förr i världen använde regering och riksdag SJ som ett medel att bestämma tågpriser och hur tågen skulle gå. Men den tiden är förbi. Vårt uppdrag nu är att vara ett så effektivt transportföretag som möjligt och ge en bestämd avkastning på kapitalet, säger han till TT.
 
- När kollektivtrafik inte bär sig är det inte vi som ska subventionera den. Det är en uppgift för länshuvudmän och staten, det vill säga de folkvalda. De kan sedan välja att handla den trafiken av oss eller någon annan, säger Johannesson. (TT)
 

Oslotrafiken hotad 9 juni

Flyget, bussen och bilen har blivit de vanligaste valen för Osloresenären från Göteborg. Med tåget reser nu bara tre procent av resenärerna därifrån, uppger Sveriges Radio Väst.
- Tillsammans med norska järnvägen NSB har vi krävt att infrastrukturen ska åtgärdas, säger Karl Erik Strand till TT. De två företagen tror att trafiken på såväl sträckan Stockholm-Oslo via Karlstad som Malmö-Göteborg-Oslo skulle gå att
utveckla kraftigt om restiderna kortades.
 

SJ stäms för reklam och konkurrens 9 juni

SJ stäms av Konsumentombudsmannen för att förra sommaren ha hävdat i reklamen att röda priser skulle gälla utan begränsning på alla dagtåg. SJ kan dessutom komma att stämmas av Konkurrensverket för att ha tagit ut mycket höga avgifter för att sköta växlingen av timmertransporter på bangårdarna i Brunflo och Mora, vilket ledde till att konkurrenten Dalatåg gick i konkurs.
Tåg 4/98
 

Lommabanan rustas - Flädie får ny station 9 juni

Lommabanan kommer att rustas upp och om några år kanske få höjd hastighet från dagens 70 till 160. Flädie kommer att få ny station väster om spåren inför Pågatågsstarten 2003.
Tåg 4/98
 

Tunnel under Varberg 9 juni

Varbergs kommun och Banverket hoppas kunna lägga Västkustbanans dubbelspår i en tunnel under centrum. En docent i geologi varnar dock föra att berggrunden är för dålig.
Tåg 4/98
 
 

Tåget levererar till butiken! 9 juni

Ost, spaghetti, mjöl, sill, schampo och toalettpapper rullar nu på järnväg till 31 butiker i södra Sverige! Hittills har det fungerat över alla förväntningar, säger Thomas Borgström, logistikchef på Dagab. I grunden är det en mycket effektiv lösning, vagnslasttrafik på järnväg eller renodlad lastbilstrafik är omständligare. Lokföraren sköter även trucken som medföljer tåget och lossar containrar och växelflak.
Tåg 4/98
 
 

Nattåg Narvik-Moskva 19 maj

SJ vill köra nattåg Narvik-Moskva. Tåget skulle lämna Narvik på eftermiddagen, passera Boden kl 20.30 och nå Moskva via St Petersburg kl 14 dagen därpå.
Järnvägsnytt

 

Misslyckad premiärtur för Vagn 2000 19 maj

 
Förra söndagen var det galapremiär i underjorden. Det var nämligen invigning av SL:s nya tunnelbanevagnar i Stockholm - vagn 2000.
 
Men invigningstal och musikanter till trots så blev det ingen lyckad tillställning. Det visade sig nämligen att dörrarna inte gick att stänga när vagnarna fylldes av förväntansfulla premiärresenärer.
 
- Det känns som en förskräcklig mardröm, säger SL:s marknadsdirektör Bo Tengblad till SVT:s regionala nyhetsprogram ABC.
 
Enligt SL var felet att den mekaniska styrningen inte klarade av att stänga dörrarna ordentligt. Först efter flera timmars arbete kunde tågen börja rulla så smått, men bara med hjälp av extrainkallad personal som hjälpte till att stänga dörrarna manuellt.
 
SL:s ledning satte sig i krismöte. Enligt planerna skulle de två tågen med de nya vagnarna börjat rulla i ordinarie trafik på måndagen.
- Det blir inte på måndag i alla fall, säger SL:s pressansvarige Eva Rådmark Herrder till TT.
 
Starten skjuts upp på obestämd tid, medan teknikerna ser över de trilskande vagnarna.
- De kan ju inte köras om de ständigt måste tas ur trafik. Men de gamla vagnarna finns ju kvar, än så länge, säger Eva Rådmark Herrder.
(TT)
Ny Teknik

 

Övning i Öresundstunneln gick snett 19 maj

Larmet till räddningstjänsten tog alltför lång tid när en stort anlagd övning i Öresunds- banans tunnel ägde rum i Köpenhamn på onsdagen. Polisen kom inte heller tillräckligt snabbt till olycksplatsen. Det konstaterade de ansvariga räddningsledarna efter övningen.
 
Övningen genomfördes i den två kilometer långa tunneln under Sydhavnsgade i centrala Köpenhamn.
 
Tunneln är en del av Öresundsbanans sträckning mellan Hovedbanegården (Köpenhamns centralstation) och stationen i den internationella flygplatsen på Kastrup där tågen ska börja köra i september i år.
 
Under övningen körde ett IC3-tåg från Amager med cirka 100 passagerare rakt in i ett tomt intercitytåg. 25 passagerare klämdes fast vid sammanstötningen som skedde i en uppskattad hastighet av 20-30 kilometer i timmen.
 
Lokföraren larmade en minut efter olyckan banverkets fjärrblockeringscentral, men först åtta minuter senare nådde larmet SOS.
 
- Åtta minuter är för lång tid. Det är oacceptabelt. Vi måste hitta orsaken, säger övningsledaren poliskommissarie Kent Bergström.
 
För att olyckan skulle inträffa kopplades ett automatiskt tågkontrollsystem, ATC, bort och lokföraren uppfattade inte en stoppsignal. Sannolikheten för att bägge felen skulle ske i verkligheten är mycket liten.
 
Under övningen kom inte polisen, som ska dirigera trafiken, tillräckligt snabbt till olycksplatsen. Det uppstod också kaos när ambulanserna kom till platsen.
- Det är något vi ska se närmare på ,säger Bergström.
 
En stor övning ska också ske i tåg- och biltunneln i Tårnby och ytterligare en övning ska hållas vid Kastrup i juni i år.
(TT)
Ny Teknik

 

Rhoca Gil-varning tonades ned 19 maj

 

Märkligt tunnelbeslut anser Banverket 19 maj

 

Hallandsåsen: Ny polisanmälan mot Banverket 19 maj

 

Delrapport om Hallandsåstunneln 15 maj

Pressmeddelande om Delrapport av Tunnelkommissionen ( SOU 1998:60)

 

Alternativet dyrare än tunnel

Det enda realistiska alternativet till en tunnel genom
Hallandsåsen är att rusta upp den gamla enkelspåriga
järnvägen över åsen. Det visar en utredning som Banverket
gjort om olika alternativ till att bygga färdigt tunneln, uppger
Sydsvenska Dagbladet.
Utredningen, som offentliggörs om några veckor, har bland
annat granskat Bjärebanan, som är ett nytt förslag några
fackmän har presenterat i vrede över tunnelbygget. Men en ny
dubbelspårig järnväg för höghastighetståg skulle bli minst lika
dyr som tunneln, anser utredarna och förordar istället en
upprustning av den hundraåriga enkelspårsbanan. Förutsatt att
det tas ett beslut att inte bygga färdigt den skandalomsusade
tunneln.
Tunnelprojektet bedömdes tidigare som lönsamt, men
efterhand har bygget spräckt alla ekonomiska ramar.
(SvD/TT)

 

Knappast någon tidsförlust med 30-gräns 25 april

 
- Det är dags att alla människor får upp ögonen för hastigheternas
konsekvenser. Det säger Peter Ericsson, NTF Skaraborg, som
åkte med Gunnar Hallberg, Arlas mjölkbud i Mariestad, på ett
vanligt arbetspass. Uppgiften var att undersöka hur stor
tidsförlusten blir om man kör i 30 istället för 50 km/tim.
Förslaget att sänka hastigheten från 50 till 30 km/tim på vissa tätortsgator
har vållat stor debatt det senaste året. Kritikerna menar att det skulle
innebära en alltför stor tidsförlust att sänka farten, och att
framkomligheten skulle bli sämre. Studien i Skaraborg visar att detta är
överdrivet.
 
- Jag fick kontakt med Gunnar Hallberg på Arla vid en utbildning om
hastigheter som anordnades för NTFs yrkesförarråd i Region Väst i
höstas. Han blev verkligt intresserad av hastighetsfrågor och vi kom
överens om att tillsammans göra en tidsstudie på hans vanliga arbetsrutt,
berättar Peter och fortsätter:
 
- Den sträcka vi körde var drygt en mil lång och gick genom centrala
Mariestad. Eftersom det i Gunnars arbete handlar om att distribuera
varor till flera olika adresser, tar rutten nästan en hel förmiddag i anspråk,
trots att den totala sträckan inte är så lång. Vi gjorde samma tur två
gånger - en i 30 och en i 50 km/tim. Skillnaden visade sig vara
förbluffande liten - dryga tre minuter!
 
Gunnar Hallberg kommer nu att gå vidare och introducera Nollvisions-
tänkandet på Arla i Skövde inom ramen för sitt fackliga arbete.
Informationen kommer att ske kontinuerligt vid de sk chaufförsmötena
och särskild tonvikt kommer att läggas på information om hastighetens
betydelse och vikten av att använda bilbältet.
 
- Det är dags att alla människor får upp ögonen för hastigheternas
konsekvenser. Nu måste vi välja hur vi vill ha det. Är det inte värt att
offra några futtiga minuter extra om vi kan spara människoliv? säger
Peter, och avslutar:
 
- Blir en oskyddad trafikant påkörd av en bil i 30 km/tim har man goda
chanser att överleva men drygt hälften av dem som blir påkörda i 50
km/tim dör. Det är värt att tänka på.
 
Säker Trafik
 
I stort sett samtliga personer som fick komma till tals om Banverket i TV-programmet Reportarna den 24 februari är antingen företrädare för andra trafikslag eller motståndare till den nuvarande regeringen. Aktuellt om transporter 1998-03-13

 

Transguide är numer fritt tillgängligt via www för sökningar efter transportlitteratur. Aktuellt om transporter 1998-02-27

 

Banverket har fått vattendomstolens tillstånd att sänka grundvattennivån vid Glumslövs backar för att bygga en 600 meter lång tunnel för Västkustbanans nya dubbelspår mellan Helsingborg och Landskrona. Tåg 2/98

Både Banverket och Vägverket får kritik av Riksrevisionsverket för att ha överdrivit nyttan av investeringar för att kunna visa på samhällsekonomiska vinster.Tåg 2/98

Banverket utreder möjligheterna att bygga ett tredje och fjärde spår genom Burlövs kommun. Tåg 2/98

Dubbelspåret mellan Kungsbacka och Varberg är tänkt att dras genom en två kilometer lång tunnel under en sjö och en mosse. Kungsbacka kommun och ett 60-tal fastighetsägare har vänt sig till regeringen för att få banans sträckning ändrad. Tåg 2/98

Det blir förmodligen inget nytt godsspår runt Malmö. Citytunneln minskar belastningen på kontinentalbanan och det blir dessutom svårt att få loss mer pengar. Tåg 2/98

Järnvägstrafiken över Öresundsbron ser ut att bli en förlustaffär för SJ. Nya prognoser pekar på mindre antal passagerare och mindre mängd gods. Tåg 2/98

Med den automatiska spårviddsväxlaren i Haparanda finns nu möjlighet att köra direkt mellan Luleå och Uleåborg på mellan två och fyra timmar (med speciella boggier, reds anm). Enligt SJ finns stor resandepotential. Tåg 2/98

I juni börjar man bygga plattformar i Maria, Ödåkra och Kattarp för pågatågen till Ängelholm som startar i januari. Tåg 2/98

En banarbetare omkom natten mellan den 22 och 23 februari vid Upplands Väsby efter att ha kommit i vägen för ett lok på väg från Uppsala mot Stockholm. Tåg 2/98

Antalet tågpassagerare mellan Bryssel och Paris hade i slutet av februari ökat med 72 % sedan den nya högfartslinjen öppnades den 14 december. Till Köln går samma tåg på gamla spår och där stannade ökningen vid 15 %. Tåg 2/98

Den lutande versionen av TGV visades i slutet av januari. På nya spår klarar det att köra i 320 km/h och på gamla spår kör det med lutning i 220 km/h. Tåg 2/98

En debattartikel i Tåg 1/98 pekar på att systemet med blocksträckor är omodernt. Satellitsystemet GPS är pålitligt nog för flyget och skulle fullt utbyggt på järnvägen kosta mindre än 50 miljoner.

1997 blev ett rekordår för kollektivtrafiken i Sverige. Både flyg, tåg och buss ökade. 100,9 miljoner resor gjordes med SJ:s tåg. Tåg 1/98

Gnosjö, Bollebygd, Rydaholm, Rävlanda, Lessebo, Hestra, Hindås, Limmared, Holmsjö och Hovmantorp riskerar sommaren 1999 att läggas ner som stationer på Kust-till-Kust-banan om inte resandet ökar. Tåg 1/98

SL har stoppat en reklamkampanj från Miljöpartiet som skulle propagera för att natt-trafiken i tunnelbanan skulle återupptas. Reklam som riktas mot kollektivtrafiken får inte förekomma t-banan. Att reklamen riktas för kollektivtrafiken spelar ingen roll. Tåg 1/98

En bilförare omkom vid kollision med ett tåg utanför Emmaboda den 31 januari. Tåg 1/98

Tjustbanan Linköping-Västervik har åter godstrafik efter att Västerviks kommun tillsammans med en rad lokala företag lämnat ekonomiska garantier. Tåg 1/98

SJ:s fjärrtåg har inte längre några bokningsbara platser för rökare men rökning tillåts i ett begränsat antal vestibuler och i Interregiotågens rökkupéer. Tåg 1/98
 
 

VTI och Agenda 21: Transportutvecklingen ohållbar

VTI gör samma bedömning som Nationalkommittén för Agenda 21, att utvecklingen inom transportsektorn för närvarande inte kan sägas vara förenlig med hållbar utveckling. VTI kritiserar dock att miljörörelsen inte anges som en aktör trots att den kan bidra med både kunskap och kontaktvägar ut till allmänheten.

 

VTI-aktuellt om Transportforum:

Utan järnvägen kan inte Nollvisionen förverkligas

Om järnvägen lades ned skulle antalet dödade i trafiken öka med 30 och antalet skadade med 2000 varje år, sade SJ:s miljöchef Lars Johansson. Det handlade mycket om farter när nollvisionen diskuterades av olika talare på årets Transportforum. Ingen överlever att bli påkörd i en fart av 50 kilometer per timme, gränsen går vid 30, sa Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall. Per Wramborg från Vägverket talade om reformen "Säkrare trafikmiljö i tätort". Där gående och åkande blandas ska maxhastigheten vara 30, där en bil kan köra in i sidan på en annan bil sätts gräsen vid 50 och där frontalkrock kan äga rum får ingen köra mer än 70.

Ta cyklisterna på allvar

Respektera cyklisterna och förbättra deras trafikmiljö, då kommer också deras beteende i trafiken att bli bättre, sa Krister Spolander från SCB. Antalet cykelvägar är för litet och vägskyltarna är för få och otydliga. I Tyskland och Österrike är cyklisterna mer accepterade. De följer också reglerna bättre än vad svenskar gör. I Köpenhamn sker en tredjedel av arbetsresorna kollektivt, en tredjedel med bil och en tredjedel med cykel, en andel man försöker öka.

Flyktingbarn och trafiksäkerhet

Flyktingbarn lever farligt i den svenska trafikmiljön, menar Eva von Hirsch, kulturantropolog från Uppsala universitet. Flyktingbarn har så gott som aldrig cykelhjälm och de cyklar där inhemska barn för det mesta inte tillåts cykla. Flyktingfamiljers bilar har ofta mycket dålig inre säkerhet och man använder sällan bilbarnstolar eller säkerhetsbälten.

Färre unga tar körkort

Bara 35 % av 18-åringarna tog körkort 1990, jämfört med 45 % 1970. Bilen och körkortet betraktas inte längre som ingången till vuxenlivet som det gjorde förr, sa Lars-Gunnar Krantz från Göteborgs universitet. Det kan vara en reaktion på bilsamhället och det kan också bero på att unga har mindre pengar i dag.

Konsumentens val betyder mycket för miljön

Hur konsumenten väljer har stor betydelse för en hållbar utveckling på transportområdet. Den som värderar miljön högt kör bil mindre antal mil per år än den som är känslomässigt beroende av bilen. Det visar undersökningar som miljöpsykologen Maria Nilsson gjort i Lund. Antal barn och hur och var man bor betyder dock mer för hur vi ser på trafikrestriktioner än vad miljövärderingarna gör.

65 % av kvinnorna anser att bilismen bör minskas

65 % av kvinnorna och 58 % av männen anser att dagens bilism bör minskas. Det visar en studie som gjorts av Merrit Polk från Avdelningen för humanekologi vid Göteborgs universitet. Jörgen Garvill från Psykologiska institutionen vid Umeå universitet har gjort en enkät som visar att det främst är två faktorer som styr människors vilja att minska sitt bilåkande för miljöns skull; hur högt man prioriterar individuella respektive kollektiva värden samt individens miljömedvetenhet.

Långväga turistresor skadar miljön

Arbetsresornas effekter på miljön diskuteras i dag väldigt mycket, medan turistresorna nästan inte diskuteras alls trots att de har lika stor andel av transportarbetet. Ofta ses turismen som ett skydd för miljön eftersom turisterna är intresserade av orörd natur, men då tänker man inte på att den globala miljön samtidigt skadas av koldioxidutsläppen.

Tio decibel högre buller accepteras från järnväg

Bullret från tåg ökar i takt med den allt intensivare pendel- och snabbtågstrafiken. Det är både svårt och dyrt att bekämpa tågbuller. Allmänheten accepterar dock tio decibel högre buller från järnväg än från flyg- eller vägtrafik.

 

VTI-aktuellt om optimal linjeföring

VTI-forskaren Björn Kufver har i sin forskning som nu resulterat i en licentiatavhandling försökt hitta metoder att bygga en järnväg, eller bygga om en befintlig järnväg, med en ekonomiskt förnuftig linjeföring. Det handlar om kurvradier, övergångskurvor, sidoacceleration och krafter mellan hjul och räls. Önskemålen om liten sidoacceleration och om att sidoaccelerationen skall förändras långsamt är motstridiga. En litteratursökning på järnvägsområdet gör man bäst genom att man läser den litteratur man omedelbart får tag i, följer upp referenserna i dessa och läser referenserna i dessa och så vidare.

 

Kör gods till Kapellskär med järnväg

Dubbelspår i Norduppland byggs ut redan 2002

Aktuellt om trafiksäkerhet 1/98

Det är viktigare än någonsin att arbeta för att förverkliga Nollvisionen, säger Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall. Systemet är inte dimensionerat för de höga hastigheterna på vägarna. Det är bevisat att antalet dödade och svårt skadade skulle minska betydligt om hastigheten i tätort sänks till 30 där inte trafiken är separerad och till 70 på landsväg med mötande trafik. Regeringen har i sitt regleringsbrev till Vägverket ställt kravet på mindre än 400 dödade och 3700 svårt skadade i vägtrafiken år 2000. Drastiska åtgärder är nödvändiga för att nå målet för år 2000 och jag utgår från att vi har regeringens mandat att genomföra sådana. På kort sikt handlar det närmast om att sänka hastigheterna, säger Claes Tingvall.

I somras intervjuades 2000 personer över hela landet om sin värdering av trafiksäkerhet. Ur svaren kan bl a utläsas att män ger trafiksäkerheten i Sverige högre betyg än kvinnorna ger medan kvinnorna är i högre grad medvetna om det personliga ansvaret för trafiksäkerhet.

Vägverket började för ett år sedan att föra fram transportkvalitet som ett begrepp för trafiksäkerhet och miljöhänsyn inom transportsektorn. Sedan dess har företag, kommuner och organisationer hakat på.

 

SJ NYTT 1/98

Internationella järnvägsunionen UIC har antagit en utvecklingsplan omfattande 120 projekt, däribland godskorridorer inom Europa, internationell bokning av biljetter och ett nytt standardiserat signalsytem.

SJ Expressgods har kompletterats med Tågpaket vars pris bestäms efter vikt och volym. Det blir billigare än expressgods, går över natten och körs ut till mottagaren över hela landet.

 

SVT Text 1998-01-31

Regeringens trafikpolitiska proposition, som presenteras i slutet av februari, innebär ingen höjd koldioxidskatt på bensin som kommunikationskommittén föreslog. Höjningen av dieselskatten blir måttlig och busstrafiken avregleras. Kommunala flygplatser får stöd och banavgifterna slopas för tåg (godståg?).
 
 

Aktuellt om transporter 22/97

Botniabanan byggs för 250 km/h, 25 tons axellast och med största lutning 10 promille. Om kalkylen på 8,2 miljarder inte håller vid en ny beräkning i vår krävs ytterligare överväganden innan bygget kan starta.

På järnvägsstationerna i Paris kan man hyra en eldriven Renault Clio för 335 kronor medan en bensindriven kostar 500.
 
 

Forskning & Framsteg 1/98

Hallandsåsen är ett söndervittrat berg och geovetenskaplig kunskap har inte saknats inför tunnelbygget.
 
 

KFB Kommuniké 6/97

Inrikta trafikbeskatningen mot trafikens miljöproblem, inte mot trafiken som sådan, föreslår Statens institut för kommunikationsanalys i ett underlag för det trafikpolitiska beslutet i vår.

Miljön tål inte mer belastning och forskningens uppgift är att skapa acceptans och förståelse för de åtgärder som måste vidtas, enligt forskningsdirektör Börje Thunberg på VTI.

KFB-rapporten "Färder i framtiden, transporter i ett bärkraftigt samhälle" recenseras. Där skissera forskningsgruppen för miljöstrategiska studier hur transportsektorn skulle kunna se ut 2040 om den vore i linje med en bärkraftig utveckling.

Praktiska tillämpningar i trafikplanering studeras på institutionen för stadsbyggnad, avdelningen för stads-och trafikplanering vid Chalmers i Göteborg.

Genom att sänka medelhastigheten med 10 km/h för personbilar i landsvägstrafik kan vi spara 5,8 miljarder kronor per år enligt NTF. 140 människoliv skulle räddas varje år.

Fuskåkningen på Göteborgs spårvagnar motsvarar 30 miljoner kronor i förlorade biljettintäkter.

Det nyöppnade mijö-och kretsloppsbiblioteket vid Stockholms stadsbibliotek har bl a ett tjugotal tidskrifter och datorer uppkopplade mot Internet och några miljödatabaser.

HSB har startat bilpooler som erbjuder de 560 000 medlemmarna tillgång till bil utan att behöva äga en. Den fasta delen av priset är 325 kronor per månad.
 
 

Reflexen 2/97

Utgiven av Trafiktekniska föreningen

Svenska Vägföreningen påstår i sitt propagandablad att bussen är snålare än tåget. Man har då räknat med att tåget använder enbart dansk kolkondenskraft och ändå påstås tågets energiförbrukning öka kraftigt när kärnkraften avvecklas!

Realismen i spårtaxi diskuteras.